Det går fort att citera en bibelvers, men det tar betydligt längre tid att förklara varför det är fullständigt i harmoni med den kristna tron att kvinnor kan, får och bör fungera som pastorer och präster, varför slaveri inte är i överensstämmelse med Guds vilja trots att Gamla testamentet och Paulus tycks tycka det eller att vigsel av samkönade par är i harmoni med tron på en kärleksfull Gud. Ibland kan det till och med vara bibliskt att gå emot en enskild citerad bibelvers.

Låt oss vara överens åtminstone om sak. När vi säger ”Bibeln säger klart att …” menar vi nog att ”Min övertygelse är att Bibeln påstår och understryker klart och tydligt det jag tror på”.

Kontextualisering, som alla sysslar med i olika grader, innebär att söka förstå gamla texter i deras egna historiska sammanhang och inte tolka nutidens frågor in i dåtidens kontext och vice versa. Nutidens kontext har sina egna livsvillkor och sammanhang. Finns det lärdomar att hämta ur dåtidens sammanhang? Finns det ställningstaganden och utsagor som vi måste ta avstånd ifrån om de skulle tillämpas idag? Finns det repulsiva och otäcka skrivningar, uppmaningar och handlingar som idag skulle ses som kriminella och människofientliga? Finns det goda lärdomar att ta med sig? Vilket ansvar har vi själva att fatta egna beslut i moraliska, etiska och teologiska frågor? Citera bibelverser eller argumentera från helhet?

Ett exempel är våldet i Bibeln. Det måste kontextualiseras, analyseras, ifrågasättas och kritiseras. Dödstraff för det ena och det andra på de mest barbariska sätt, även för småsaker: stening och bränning. I Gamla testamentet finns också flera påbud om totala folkmord av folkslag runt omkring Israel. Om dessa skulle tillämpas idag skulle hela världssamfundet reagera och regimen skulle ställas till svars vid den Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ingen vettig människa idag skulle hävda att Gud vill eller skulle ha velat utplåna etniska grupper. Gör man det är man rasist, terrorist och folkmördare. Med bibelversteologin kan vi motivera det mesta. Detta har gjorts i historien med fruktansvärda konsekvenser.

Det går ofta att hitta en bibelvers som passar in i min syn på livet. På engelska kallas det för ”cherrypicking”, körsbärsplockning. Vi hittar tröstande, uppmuntrande och vackra verser som vi mer än gärna tillämpar på oss själva. Men vi struntar helt i de sammanhang som dessa verser föds ur. Vi citerar ur Mose lag när det passar oss, men vi citerar inte grymma lagar och vi tillämpar inte dödsstraff för mindre överträdelser. Vi citerar psalmer som ger oss mod och tröst, men vi citerar inte psalmer som är hämndlystna och krigiska. Rika kristna pastorer som flyger privatjets citerar aldrig Jakobs brev om rika eller har aldrig en moralpredikan kring Matteus 25 och tillämpar aldrig Jesu uppmaning att sälja allt och följa honom.

Bibelversteologin är enkel och de som tror annorlunda anklagas gärna för kätteri, att vara obibliska. Lågintensiva inkvisitioner pågår ständigt. Apologeter, trons försvarare, hittar alltid en bibelvers att citera. Och det kan vara skrämmande att bli utsatt för människor som påstår att Gud är på deras sida. Därför hukar vi ofta. Bara att skriva detta inlägg skapar obehag hos mig. Vi orkar inte argumentera för vårt synsätt, tolkning och argumentation för att samtidigt bli förklarade som världsliga, syndiga och obibliska. I våra kyrkor brukar de som påstår med emfas att ”Bibeln säger …” få igenom sin vilja. Är man inte påläst har man ingen chans när det blir hetsigt. Motsatsen till den enkla bibelversteologin är nyanserna, långsamheten, reflektionen, avvägningen, kontexten, helhetssynen om vem Gud är, och tvivlet på det enkla och till synes tydliga.

Bibelversen i Tredje Mosebok, där det påstås att en man som ligger med en annan man skall ses som en styggelse inför Gud, citeras ofta av motståndare till homosexuella relationer och rättigheter. De som gärna citerar versen är helt tyst om den andra halvan av samma vers som hävdar straffet för de som ertappas är stening till döds. Även de mest ivriga HBTQI-motståndarna kontextualiserar och tonar ner den andra delen, men citerar gärna den första. Vi som tror på något annat hävdar att ingen del av versen är tillämpbar av flera orsaker. Vi har goda grunder för det. Det gäller att försöka se och uppfatta helheten.

Ja, det finns tre texter i Nya testamentet (om vi nu lämnar Gamla testamentet bakom oss), som i moderna översättningar tycks fördöma homosexualitet. Dessa översättningar är ifrågasatta av många forskare om de ens handlar om homosexualitet eftersom man inte förstår de grekiska uttryckens innebörd, där Paulus tar upp frågan utifrån överklassens utsvävningar i allmänhet (1 Kor 6:9 och 1 Tim 1:10). Den tredje finns i Romarbrevet 1 som tycks vara en allmänt känd fördomslista mot hedningar som får Paulus att utropa ”Vem är du som dömer!”. Ungefär: ”Och vem tror du att du är som dömer andra på det här sättet” (2:1). Stycket handlar inte om att fördöma homosexuella utan om det självrättfärdiga beteendet att döma hedningar. Inte ens påstådda ”klara” bibeltexter är så klara som påstås.

Jag undrar också hur man tolkar det när Jesus säger: ”Det finns sådana som är utan kön från födseln” och sådana som valt detta (om eunucker) – är detta ett erkännande av det som vi idag skulle kontextualisera som ett tredje kön?

Min egen kontextualisering om HBTQI blir följande: Om Gud är skaparen så är hen (fader, son och helig ande) skaparen av alla till deras egen avbild (skapelseberättelsen: ”vår avbild”). Om Gud är skaparen av alla är hen också skaparen av homosexuella liksom de utan traditionellt kön vilket borde leda oss att erkänna ett tredje kön (för att citera Jesus). Om Gud är skaparen av homosexuella så är det en god skapelse (skapelseberättelsen: … och Gud såg att det var gott). Om Gud är kärlek är kärleken mellan homosexuella en kärlek från Gud. Om heterosexuella har juridiska rättigheter så måste även homosexuella ha det på samma villkor, annars är något fundamentalt fel och diskriminerande. Om välsignelsen och vigselakten är viktig i heterosexuella relationer så måste även välsignelsen och vigselakten få vara viktig i homosexuella relationer.

HBTQI-människor är en av de mest utsatta grupperna i historien och deras rättigheter kränks ständigt. Ett antal europeiska rättighetsförklaringar är på deras sida. Den svenska grundlagen är på deras sida. Varför skulle inte de som tror på en underbar och kärleksfull Gud vara på deras sida?

Om det kristna budskapet handlar om att stötta de utsatta, ge kraft åt de maktlösa, ge rätt till de diskriminerade, stötta de ifrågasatta, baktalade, hatade och förlöjligade, ge värdigt bemötande av de fördomsfullt föraktade, ge trygghet till de förföljda så borde man nog följa Jesu eget exempel kring de människor som han umgicks med. I min tolkning av den kristna tron skall vi aktivt bekämpa diskriminerande och människofientliga beteenden. Det räcker till exempel inte med att vara icke-rasist. Vi måste vara anti-rasister. På samma sätt måste vi vara anti-homofoba.

Jag har ingen bibelvers på det. Övertygelsen inom mig tar bara längre tid att förklara.

Marco Helles