Framsteg. Året då Sverige har uppmärksammat hundra år av demokrati går mot sitt slut med ett rafflande crescendo när Sverige fått sin första kvinnliga statsminister efter trettiotre män. Om det skriver biträdande kyrkoledare Karin Wiborn i veckans Perspektiv.
Det är långt från varannan damernas, men med tanke på hur könsfördelningen ser ut bland partiledarna i dag finns utvecklingspotential. Att ta emot en kvinna som statsminister är ett viktigt steg för jämlikheten där Sverige har legat efter de andra nordiska länderna. Så låt oss glädjas över detta, om än den politiska utmaningen för Magdalena Andersson är enorm.
För trettiosju år sedan valdes Birgit Karlsson till missionsföreståndare för Svenska Baptistsamfundet och blev därmed första kvinna som kyrkoledare i Sverige. Det var en viktig milstolpe för många. Unga pastorer fick en förebild att ta rygg på långt utanför sitt nära sammanhang. I dag finns det kvinnliga ledare i fler kyrkor och samfund men fortfarande är det långt till varannan damernas i de mest ledande positionerna.
Så hur är det med jämlikheten i Equmeniakyrkan? I församlingen? Vid en första anblick ser det nog bra ut. Där det brister rejält är bland kyrkans diakoner som har stort ett underskott av män, i övrigt möter vi kvinnor och män i en skapligt sund blandning på de flesta positioner. Men det finns steg att ta när det gäller strukturer och kultur för ökad jämlikhet, för position i sig är ingen garanti för verkligt inflytande, för det behöver utrymme ges.
Det forskas på ledarskap, och det forskas på skillnad mellan kvinnligt och manligt ledarskap. Den mesta forskningen visar på marginella skillnader på individnivå, däremot är det andra faktorer som spelar in. 2017 refererade tidningen Chef till tre avhandlingar som sammantaget visar på att det inte är kön eller individuella egenskaper som avgör ledarskapet, viktigare är organisationens struktur och arbetsbörda.
Ett konkret område där Equmeniakyrkan har förändrat struktur är införandet av konsensusmetoderna vid kyrkokonferenserna för att göra det möjligt för fler att komma till tals, få fler röster hörda. Det är att utveckla demokratin, öka jämlikheten och förändra maktstrukturer. Ytterligare en god ordning som finns i vår kyrkliga struktur är det ömsesidiga beroendet, också det ett uttryck för jämlikhet och demokrati, mitt i kyrkans kyrkosyn.
Visst vill vi ha en kyrka där kvinnor och män, unga och äldre med olika bakgrunder och erfarenheter ryms och känner sig hemma genom att vara en del av subjektet och inte ett objekt? Visst vill vi en kyrka där unga kvinnor och män växer i ledarskap och är beredda att leda med sitt liv? Därför behöver vi ständigt vara beredda att reformera ordningar, strukturer och kultur som bidrar till tillgänglighet. Och det behövs kvinnor och män som ledare i församling och samfund att identifiera sig med. Därför är det viktigt att tänka varannan damernas ända till den dag det är lika självklart att tänka varannan männens.
Till sist en påminnelse om ledarskap i den bibliska kontexten, och med det också en vinkning till att jämlikhet mellan män och kvinnor också skulle kunnat handla om jämlikhet mellan generationer, ett uppdrag vi behöver ta på största allvar i vår kyrka: Men med er är det annorlunda säger Jesus i Lukasevangeliet. Med er är det annorlunda, den störste bland er skall vara som den yngsta och den som är ledare ska vara som tjänaren.
Karin Wiborn, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan
karin.wiborn@equmeniakyrkan.se
Därför är det viktigt att tänka varannan damernas ända till den dag det är lika självklart att tänka varannan männens.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR