Konsensusmetoden kan bli bättre

 Konsensusmetoderna, som infördes 2016, var en modell för att lyckas bättre med att fånga medlemmarnas vilja på våra konferenser/stämmor med indikatorkort och ett starkare presidium som grundpelare. Mycket talar för att dagens metoder är bättre, men de senaste konferenserna visar också på många av de utmaningar som fortfarande kvarstår. Jag har de senaste två åren haft en rad samtal med personer ur presidierna, styrelsemedlemmar och ombud kring hur metoderna kan komma till sin rätt. Jag har landat i två aspekter som jag tror kan utvecklas vidare, nämligen presidiets roll och hur information delas.
 

Kunskap är makt

En grundläggande tes är att kunskap är makt. Vi har i metoderna valt att ge denna makt till presidiet – de är de som ser alla ombud och styrelsens indikatorkort. Manualen säger att dessa kort ska hållas framför bröstet för att presidiet skall se dem. Detta har vi i praktiken lämnat – och i stället har åtminstone delvis graden av viftande och höjd närmast kommit att betyda hur starkt du känner i frågan. En demokratisk utmaning blir då också att beroende på var du sitter i salen får du olika mycket information. En fråga blir i stället då om inte all information skulle delas med alla, ex en digital lösning där röda/blå kort visades i sammanfattning till hela salen. Här finns en rad utmaningar – men dagens linje är inte bra. 

Presidiets roll blir svår

En annan utmaning handlar om att presidiets roll blir väldigt svår idag. De ska samtidigt tolka ombudens vilja och leda mötet. Särskilt i komplexa frågor är detta extremt utmanande. Presidiet måste vara väl insatta i frågorna och samtidigt vara neutrala. Raster för att presidiet (och ombud) ska konferera nyttjas för sällan och istället tar de många beslut i realtid. Confirmation bias – att omedvetet se det du vill se – riskerar i en situation där du ser mer än alla andra leda till ”fel” beslut. Detta gäller även alla ombud som delvis ser indikatorkorten. 
En sista punkt handlar om styrelsen information – de är de som ska effektuera stämmans beslut. Många beslut handlar om riktning och medskick – indikatorkorten kan för dem, precis som presidiet, bli ett sätt att nyansera medskicket för att mer effektivt utföra stämmans vilja. Då behöver de också se stämmans indikatorkort och även visa sina egna. Eventuella punkter där styrelsens kort avviker från stämman kan behöva klargöras.

Borde läsas upp i punktform

Sammanfattningar från påverkanstorget borde läsas upp i punktform – ombuden indikerar orange/blått per punkt där presidet mycket tydligt meddelar resultatet. Ev skulle detta presenteras på skärm. Detta är central information för hela plenum i frågan. Detta görs men bristfälligt idag. 
Överväga att styrelsen ska sitta ”separat” och både visa egna kort synligt samt se stämmans kort. 
Presidiet (och många ombud) behöver fler mikropauser för att effektivt landa i ”rätt” beslut som speglar ombudens vilja.
Överväg att filma delar av diskussioner i utbildningssyfte för att låta nuvarande och kommande presidemedlemmar diskutera hur de tolkar olika utfall i framtida konferenser. Det finns flera integritetsfrågor här – men vi behöver bra presidier.

Arvid Hardmo