Från Bilda välkomnar vi regeringens besked om oförändrat generellt anslag till folkbildningen för 2023. Folkbildningen utgör en viktig resurs för hela samhället, inte ett särintresse. Bilda står väl rustade, tillsammans med föreningar och församlingar. Inte minst för att lyfta framtida ödesfrågor som tycks hamna i skuggan när ekonomisk tillväxt står i centrum.

Dyster framtidsbild

Vi går mot bistrare tider. Beskedet från finansministern var tydligt när hon för en tid sedan presenterade regeringens förslag till statsbudget. Den dystra framtidsbilden delas av många bedömare. Inflationen stiger. Arbetslösheten kommer att öka. Och för människor som redan lever i social och ekonomisk utsatthet riskerar otrygghet och fattigdom att förvärras.

I detta läge välkomnar Bilda regeringens förslag om bevarat generellt statligt anslag till folkbildningen för nästa år. Dock försvinner en stor andel av riktade bidrag till folkbildning för flyktingar, liksom anslag till extraplatser på folkhögskolorna. Dessutom bör påpekas att anslagen till folkbildningen inte höjts sedan 2016, och därmed successivt minskar med inflationen.

Men vi konstaterar – regeringen förstår att folkbildningen utgör en viktig resurs i samhället.

Skäl att räta på ryggen

I tider som dessa är det viktigt att påminna om den rikedom som civilsamhället utgör, alltså föreningar och församlingar, organisationer och trossamfund. Vi har skäl att räta på ryggen. Vi utgör en för hela samhället ovärderlig tillgång. Här gror engagemang, kultur och solidaritet som sträcker sig långt utanför de egna leden. Här skapas mening och gemenskap. Här formuleras idéer, drömmar och visioner, i så såväl de små mötena som i de nationella sammanhangen, vilket direkt och indirekt får bäring på hela samhällets utveckling.

Folkbildning utgör en integrerad del för civilsamhällets liv och rörelse. Den tas ibland för given. Vi förmår inte se det som ligger nära. Du vet hur det kan vara i en kyrkolokal någonstans i landet en höstvecka som denna, när det pågår studie- och kulturverksamhet veckans alla dagar. Kören övar på måndagskvällar. Tisdagar – en bokcirkel läser om en grönare kyrka medan en annan läser och samtalar om urkyrkans ökenfäder. På onsdag – ”Mitt på dagen” – Om åldrande och hälsa. Scoutgrupperna träffas samma kväll. Brassbandet möts på torsdag kväll. Strax intill möts unga och äldre till språkcafé där grupperna övar på svenska språket. Tonårsgruppen möts på fredagskvällen för att lära sig livräddning. Och på lördag inbjuds till frukost med föreläsning om humanitära insatser.

Ovärderlig skillnad

Allt detta är en studie- och kulturverksamhet som gör ovärderlig skillnad, för enskilda och för vårt Stora Gemensamma Vi. I Studieförbundet Bilda är vi stolta över att tillsammans med våra medlemsorganisationer och samverkanspartner vara med om att göra den här typen av verksamhet möjlig. Till detta ska dessutom nämnas kulturverksamhet långt utanför de kyrkliga medlemsorganisationerna, socialt entreprenörskap tillsammans med flyktingar, ledarutbildningar och offentliga program kring existentiella frågors betydelse i samhället.

Inget av allt detta skulle vara möjligt utan det engagemang som finns hos oftast ideellt verksamma ledare. Tillsammans med föreningar, församlingar och studieförbund kan folkbildningens dagliga insatser ”på marken” utvecklas, förmeras och nå allt fler.

Angelägen folkbildning

Med nu gällande bistra framtidsutsikter vill Bilda bedriva angelägen folkbildning tillsammans med våra medlemsorganisationer och samverkansparter. Framtidsdokumentet Hållbart liv, som Bildas förbundsstämma antog tidigare, i år är en viktig utgångspunkt.

Ungdomars engagemang står bland annat i fokus. Det var Equmenias föregångare som bildade studieförbundet för 75 år sedan. Vi vill nu utmana unga idag att anta ledarroller och erbjuda verktyg för detta. God existentiell hälsa kommer att vara aktuellt framöver. I tider av kris, oro och konflikt aktualiseras många av de stora livsfrågorna om liv, död, identitet, relationer och framtid. Bilda ska värna religions- och övertygelsefrihet och verka för ökad kunskap om kristen tro och religiösa rörelsers betydelse för människor och samhället.

Folkbildningen i vår tid måste rymma ett globalt förhållningssätt. Det gäller inte minst frågor kring klimatförändringar, migration, social och ekonomisk hållbarhet.

Det finns goda skäl att påminna om de inledande frågorna i dokumentet Hållbart liv: ”I en tid präglad av oro ställs existentiella frågor på sin spets. Hur värnar vi fred, frihet och förtröstan? Hur bygger vi hållbara liv i samklang med vår egen djupaste längtan, med människor i vår närhet och med vårt omgivande samhälle? Hur värnar vi tillit, gemenskap och det goda samtalet?”

Det är brännande frågor vi har skäl att ställa, till oss själva och till regeringen.

Samuel Gustafsson
förbundsrektor Studieförbundet Bilda