I sitt svar i Sändaren 8/2023 ger Jan Blomgren och Crister Andersson katolska kyrkans vetenskapssyn som ett exempel på vad de efterlyser. Detta eftersom det var den enda de lyckats hitta.
Jag hade för egen del varit mer intresserad av vad de själva skulle kunna tänkas formulera, eftersom det är diskussionen jag finner vara det intressanta här. Att bara kopiera andras texter vittnar mer om ett intresse att sända en signal till världen för signalvärdets egen skull. Som avslutning skriver de också att kyrkostyrelsen för två år sedan ansåg det omöjligt att ”skriva ihop något liknande”, vilket inte stämmer. Det kyrkostyrelsen svarade är att ”inte formulera en för Equmeniakyrkan gemensam syn på relationen till naturvetenskap”. Det är inte detsamma som att påstå att en sådan inte kan skrivas över huvud taget. Nyckelordet är ”gemensam”. Vi kan inte enas om en sådan, men vi kan fortsätta samtala om det.
Positiv inställning
Jag saknar fortfarande svar på varför fokus för kommunicerandet av denna uttalade vetenskapssyn ligger på ”vanliga svenskar”. Om denna vetenskapssyn ska andas en positiv inställning till vetenskapen är det de inom vetenskaperna verksamma som ska känna av denna positiva inställning. Att ifrågasättandet är en del av den vetenskapliga processen är inte en öppen dörr för vem som helst att respekteras för sitt ifrågasättande. En urmakare har inte mandat att på professionell grund kritisera en kirurg.
Blomgren och Andersson skriver i sitt svar att skolan inte ”skall undervisa något annat än naturvetenskap”, för att några rader senare skriva ”Det skulle göra undervisningen intressantare, om man åtminstone fick prata om andra perspektiv än de rent materialistiska”. Om detta ska gå att få ihop bör det icke materialistiska kunna utsättas för naturvetenskaplig prövning. Då måste man kunna definiera detta icke materialistiska så att förutsägelser kan göras och sedan testas. Om inte faller det utanför naturvetenskapligt område och således utanför skolans undervisning om naturvetenskap.
Livets ursprung
Vad gäller frågan om livets ursprung har naturvetenskapen inget svar, däremot hypoteser. Dessa baseras på skeenden som kan observeras, det som Blomgren och Andersson omskriver som ”en serie slumpmässiga kemiska reaktioner”. Sådana observeras dagligen, så vi vet att dessa äger rum. Hur de skulle kunna ge upphov till liv vet vi däremot inte. Det icke materialistiska, eller Gud, har inte observerats utan är föremål för tro. Som Johannes skriver: ”Ingen har någonsin sett Gud”.
En uttalad vetenskapssyn är ingen förutsättning för att kunna ”lyfta frågan i våra församlingar och ungdomsgrupper” och det finns inga starka belägg för att en sådan skulle förändra situationen där kristna elever trakasseras för sin tro. Fortsatt samtal kan leda åt det hållet, om det resulterar i större naturvetenskaplig medvetenhet bland oss som kristna, unga som gamla. Men jag stödjer Blomgren och Andersson i den mening som fick utgöra rubrik för deras svar. ”Hur Gud skapade kan vi överlämna till vetenskapen”. Den vetenskapssynen kan jag skriva under på.
Claes Eriksson
Luleå
LÄGG TILL NY KOMMENTAR