Jag har under de senaste två åren studerat församlingskultur. Det som har blivit tydligt i min studie är att församlingskulturen är avgörande för om församlingen kommer att uppfattas som trovärdig eller inte. Församlingskultur handlar om ”det sätt vi gör saker på här hos oss”. Om det sätt man gör saker på inte går i linje med det man säger sig tro på, uppstår ett glapp i kulturen och det påverkar församlingens trovärdighet.

Församlingskultur finns i flera lager och det man ser och uppfattar när man kommer in i en församling är människors
attityder, beteenden och handlingsmönster som också påverkar atmosfären i sammanhanget, det är alltså det synliga lagret av församlingskulturen.

Under det synliga lagret finns det värderingar och normer som är präglade av trosuppfattningar och grundläggande antagande. Trosuppfattningar och värderingar behöver genomsyra attityder, beteende och handlingsmönster för att församlingen ska uppfattas äkta.

Församlingskulturen påverkar församlingsgemenskapen mer än teologin och man behöver vara lika medveten om församlingskulturen i församlingen som man är om den teologi som förkunnas.

Man behöver jobba lika mycket med den kultur som levs ut i församlingen som man gör med vision och förkunnelse så att de går hand i hand. Det innebär att själv vara beredd att leva ut det man säger att man tror på i handling.

Man kan ha en fantastisk vision och ett bra budskap, men om kulturen inte kan bära budskapet ”äts budskapet upp”. Det uppstår ett glapp och budskapet försvinner bort för att attityder, beteende och handlingsmönster bland människor i församlingen säger något annat.

När Jesus vandrade på jorden så levde han ut det han förkunnade. Guds ord blev synligt genom Jesu liv. Ord och handling gick hand i hand. Jesus var inte bekväm för alla men han var trovärdig och sann och levde det han sa sig stå för.

Han konfronterade saker som påverkade människor negativt i den kultur som fanns bland Guds folk för att Guds ord skulle bli synligt. Det gjorde att de religiösa ledarna blev upprörda. De förlitade sig på sin egen andlighet och hade sin trygghet i att följa de regler de skapat, vilket hade format en trångsynt kultur. I en osund församlingskultur upplevs frågor och reflektion som hot, ledarna är distanserade från dem de leder och deras agerande får inte ifrågasättas.

För att synliggöra och förändra kulturen behöver man ta ett steg tillbaka och ställa frågor och reflektera över vad man lever ut. Förkunnar man att Gud är barmhärtig behöver man gestalta barmhärtighet genom sitt liv och gemenskapen.

Förkunnar man att vi vill vara en öppen, varm och välkomnande församling behöver man tillsammans reflektera över vad det är att vara välkomnande.

Hur förmedlar man värme, öppenhet och välkomnande genom sitt liv? Hur pratar man med varandra om man vill vara välkomnande? Hur bemöter man varandra? Vilka attityder bär man på? Vilka handlingsmönster är viktiga?

Det är speciellt i de svåra situationerna av kriser och konflikter som det märks om Guds ord och tron påverkar vårt liv och våra handlingar. Därför är det viktigt att fundera över hur man agerar i kris och konfliktsituationer. Jesus sa: Mitt rike är inte av denna världen.

Om Guds rike inte är av denna världen, hur märks det i kristnas sätt att agera och behandla varandra och andra att vi tillhör ett annat rike?

Blir Jesus synlig genom församlingskulturen?

Åsa Kristensson

master i ledarskap och
församlingutveckling