Kyrkostyrelsens förslag till kyrkoledare och biträdande kyrkoledare har väckt frågor om demokrati och hur processen att välja kyrkoledare i Equmeniakyrkan är utformad. Vi välkomnar samtalet och kommer bland annat att möta representanter från Equmeniakyrkan i Arvika för dialog och utbyte av tankar i frågan.

Vad en demokratisk process ska innehålla, vad som är mest demokratiskt och vad som möjligen skiljer ett kyrkoledarval från andra val har inga självklara svar. Det belyser Erik Amnå väl i förra numret av Sändaren.

Vid kyrkokonferensen 2019 aktualiserades frågan om val av kyrkoledare och biträdande kyrkoledare genom att konferensen beslöt om stadgeändring. Den innebar bland annat att den demokratiska processen vidgas till att församlingarna inte bara kan nominera till valet av kyrkoledare, utan också till valet av biträdande kyrkoledare. Förslaget lades fram av kyrkostyrelsen just för att öppna upp den demokratiska processen. Gensvaret i antal nomineringar blev stort och engagerat. Under processen är en särskild brevlåda öppen för att ställa frågor, bidra med synpunkter, ge råd och reflektioner. Som vi tidigare skrivit har bidragen varit viktiga och påverkat vårt arbete.

Kyrkostyrelsen har valt att lägga fram ett omsorgsfullt genomarbetat förslag till ett gemensamt ledarskap. Under processens gång har vi genomfört omkring 120 intervjuer och samtal tillsammans med referenstagning, alla 29 kandidaterna har intervjuats. Samtliga kandidater som funnits med i processen är nominerade av församlingar.

Frågor om kyrkans riktning framåt, om ledarskap, omvärlden och viktiga skeden som kyrkan nu står i, har tillsammans med tro, teologi och andlig mognad varit vägledande.

Ledarskapet ska ha både mod, vishet och erfarenhet att leda kyrkan framåt och samla den bredd och det djup som Equmeniakyrkan utgör.

Stadgarna beskriver att kyrko-ledaren ska finnas med i samråd kring förslaget till biträdande kyrkoledare vilket också har skett. Det har varit viktigt att pröva vilka förutsättningar det gemensamma ledarskapet har att fungera och arbeta tillsammans.

I några inlägg har det hänvisats till att tidigare processer varit mer öppna. Vid första kyrkoledarvalet hölls en utfrågning av några kandidater till kyrkoledare, inte till biträdande.

Efter utfrågningen beslöt kyrkostyrelsen vem man ville föra fram som förslag till kyrkoledare tillsammans med två biträdande som skulle utgöra det gemensamma ledarskapet.

Inför valet 2016 hölls inga utfrågningar utan konferensen fattade beslut efter förslag från kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen kommer inte att presentera de som kandiderade, vi har gjort det valet och löften om konfidentialitet har givits till samtliga. Några har också valt att stiga av under processens gång efter att ha prövat frågan ytterligare.

Det finns olika vägar att utse och rekrytera ett ledarskap och det finns för- och nackdelar med alla. Kyrkostyrelsen välkomnar samtalet om processen, ett samtal som behöver innehålla reflektion både om vad demokrati innebär i valet av kyrkoledare, respektive biträdande kyrkoledare, och vad en kvalificerad rekryteringsprocess innebär.

Erik Amnå lyfter också frågan om tillit och förtroende vilket är viktiga beståndsdelar i en demokratisk rörelse. Tillit är ett palindrom – det kan läsas från två håll som en god illustration av att det bygger på ömsesidigt förtroende. Kyrkostyrelsens ambition har varit att förvalta det förtroende som församlingarna givit genom kyrkokonferensen - att lägga fram ett bra förslag till gemensamt ledarskap för kyrkan.

Nu kan ett klokt och respektfullt samtal om processen ge god vägledning framåt.

För kyrkostyrelsen

KERSTIN TORKELSSON ENLUND

Ordförande i beredningsgruppen