Sune Fahlgren lyfter i en intressant ledare i Sändaren 47/2019 upp relationerna mellan Studieförbundet Bilda och kyrkorna. Han menar att Bilda under mitt ordförandeskap, till skillnad från när Erik Amnå var ordförande, blivit för slätstruket och att vi i personalrekryteringar och framtoning inte tillräckligt betonat vår grund i den kristna livsåskådningen och gemenskapen med kyrkorna.

Jag delar till fullo Fahlgrens bild av Erik Amnås erfarna, kloka och stigfinnande arbete som ordförande i Bilda – även om Eriks vision om ett samgående med Sensus aldrig blev verklighet.

Men en del andra synpunkter delar jag inte.

Bilda har 49 nationella medlemsorganisationer – däribland de olika frikyrkorna, katolska kyrkan och en stor grupp ortodoxa kyrkor. Vi vill vandra tillsammans med dem i dialog både nationellt och lokalt. Till den som upplever att vi inte alltid lyckats vill vi gärna sträcka ut en hand och lyssna till alla goda idéer för hur relationerna ska bli bättre

Den kristna livsåskådning som Bilda tryggt vilar på ska lysa igenom i allt vårt arbete. Samtidigt räds vi inte att röra oss i hela kultur- och samhällslivet och att vara en mötesplats för människor med skilda uppfattningar om tro, kultur och politik. Vi vill utmana människor till demokratiskt tänkande och goda värderingar.

Nya generationer söker kunskap digitalt och kan behöva nya mötesplatser i en ny tid. Att vara en rörelse på vandring innebär också att vi måste våga ompröva gamla mötesformer och metoder i en ny tid. Att stå still är att gå bakåt.

Här behöver vi också ny kompetens in i vår rörelse. För att komplettera mig som pastor i Equmeniakyrkan som ordförande sökte styrelsen en rektor med kompletterande kompetens. Vi har nu en rektor med bred erfarenhet av andra folkbildnings- och samhällsinstitutioner, Utbildningsradion samt med goda kunskaper om digitalisering – och som personligen vilar tryggt i en kristen tro. Vi bildar vi ett bra kompletterande ledarteam för vårt studieförbund.

Jag är van att uttrycka mig såväl i predikstolar som i andra offentliga sammanhang. När jag kom in i Bilda ställde jag mig frågan vilka offentliga samtal jag och vi i Bilda ska delta i. Det finns ett brett spektrum av traditioner, åsikter och värderingar bland våra 49 nationella medlemsorganisationer. Vi gjorde därför en sondering bland våra medlemsorganisationer – och fick många intressanta svar som vi nu bearbetar. Utgångspunkten var att vi skulle basera oss på kristen livsåskådning, främja förståelsen för folkbildningens roll och betona landsbygd och förorters demokratiska utmaningar. Ungefär. Det får nu ligga till grund för hur vi uttrycker oss framöver.

En grundläggande idé för mig är att hålla ihop Bilda som ett studieförbund. Vi har en förbundsstyrelse och sex regionala styrelser. Vi söker samsyn och gemenskap, men här finns också möjligheter att pröva idéer och verksamhet på olika sätt i olika regioner. Kreativiteten berikas av att vi vågar vara lite olika – men ändå hålla samman som folkbildande rörelse.

Som studieförbund står vi inför stora samhällsutmaningar. I en tid när tonen hårdnar i samhället vill vi skapa rum för möten, förståelse och gemenskap för alla människor oavsett ålder, hudfärg, inkomst och var i landet man bor. Vi vill lyfta kulturen som samhällsbärare och visa på trons plats i vårt samhälle.

Tro. Demokrati. Folkbildning. Kultur och gemenskap. Vi har stora visioner. Men vi behöver hjälpas åt. Vi vill vandra tillsammans med kyrkorna och alla våra medlemsorganisationer för att bidra till ett demokratiskt samhällsbygge.

Tack Sune Fahlgren för att du öppnade till ett gott samtal om Bildas roll i vår tid. Vi ser fram emot fortsatt samarbete bland annat genom det gemensamma treåriga forskningsprojekt i församlingspedagogik och vuxnas lärande som vi påbörjat.