För de flest av oss i Sverige är klimatkrisen inte något verkligt. Nog görs vi uppmärksamma på vad som komma skall – om vi inte ändrar vår energi- och materialkonsumtion. Men vi tvekar, vågar/kan inte se sanningen i vitögat. Kan vi ställa om till en hållbar livsstil? Det undviker vi att arbeta med.

Ändå, enligt FN:s klimatpanel kommer om två-tre årtionden två miljarder människor att få erfara effekten av minskad livsmedelsproduktion och svår vattenbrist. Detta om vi låter den globala medeltemperaturen stiga med två - tre grader. Tänk därför efter: det går att titta bort från uttorkade fält, men det går inte att ignorera hunger och törst. Eller gör det det?

”.. du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett ... , 1 Mosebok 3:19. Det har varit människans lott. Den industriella teknikutvecklingen gav människan ett enormt krafttillskott: tillgång till kol/olja, en energikälla som avlastade och befriade. Under de senaste 100 åren har vi så förmått frigöra oss från hårt kroppsarbete. Dessutom har vi lärt oss att utnyttja så mycket mer av Jordens rikedomar. En del blev gott annat blev skräp.

Vid förbränning av kol bildas koldioxid, som vi släpper ut i atmosfär och vatten. Atmosfären fungerar som ett täcke. Detta täcke förmår solens värme att stanna kvar, fördelad över natt som dag och Jordens alla trakter. Den allt koldioxidrikare atmosfären blir till en extra filt som kompletterar täcket. Därför går vi in i en överhettning av Jorden. Och det går fort!

Jordens anpassningsförmåga är begränsad, snart nog uppnådd. Men människans och samhällets förmåga att hantera komplexa processer är också begränsad. Sanningen är att mänskligheten måste fasa ut fossila bränslen under loppet av en generation. Det är den största utmaning mänskligheten ställts inför. Någonsin. En omställning av väldiga mått.

Vad kan kyrkan, kristenheten betyda då? Utlys klimatnödläge! En stor omställning väntar.

Kristenheten har betytt mycket vid en viktig omställning tidigare, avvecklingen av slaveriet.

I många länder, inte minst i Afrika, slet man upp människor och gjorde dem till arbetsmaskiner i andra världsdelar. Under 1700-talet levde tre fjärdedelar av jordens befolkning i träldom, förslavade som arbetskraft i Storbritannien, USA och på annat håll.

Men i slutet av 1700-talet hände något som saknar motstycke. Några medlemmar kväkarna mobiliserade på några få år en massrörelse som skulle leda till slaveriets avskaffande.

Det finns goda skäl att närmare studera vilka metoder dessa kämpar använde då de fick parlament och regeringar att besinna sig och släppa slavarna fria.

Det perspektivskifte de åstadkom var lika stort som det klimatrörelsen nu måste åstadkomma. På initiativ av kyrkorna, de kristna!

Kyrkan, inte minst Equmeniakyrkan, är Guds förlängda arm i vår globala värld. Därför ägnade kyrkokonferensen 2019 klimatförändringarna en betydelsefull granskning.

Nätverket Grön kyrka får allt fler anslutna församlingar och där lyfts arbetet med Agenda2030, FN:s globala utvecklingsmål fram. Uppropet Utlys klimatnödläge understryker ”att klimatkrisen måste genomsyra all planering och varje del av vårt arbete; internationellt, nationellt och lokalt”.

För den svenska kristenheten gäller att visa besinning och ompröva vår relation till planeten, Guds skapelse. För hela kyrkan måste Ekoteologi bli den bibliskt förankrade, självklart naturliga teologin. Klimatkrisen kan påverkas av kyrkan om vi får en radikal nytolkning och återerövring av centrala bibliska, teologiska, etiska och liturgiska kärnvärden.

Jesus i skapelseperspektivet betyder att en personlig Jesus-relation är livsgrunden.

Vad säger Bibeln om Jesus? Vad stöder ett annat fokus än den enskildes troskamp och personliga frälsning? Det vill säga den individualism och självupptagenhet som präglar församlingslivet idag?

I Uppenbarelseboken 3:14. hör vi följande ord om Jesus: Så säger han, det trovärdiga och sanna vittnet, som är början till Guds skapelse. Jesus i skapelseperspektivet!

Låt oss läsa de bibeltexter där frälsning omfattar hela Guds skapelse. Frälsningen gäller inte bara den enskilda individen. Den handlar om planetens frälsning, vårt hem, orden.

Gustav Josefsson

Skärholmen