Kommentar till Rune Anderssons inlägg Sändaren 9/2019.

Våra matvanor förändras successivt. Det som förr var självklart på matbordet är inte längre det.

Många äter idag mindre kött och mera grönt. Det gäller även aktiva lantbrukare.

Här ett exempel på det hämtat från Miljömagasinet 8/2019. Det är Adam Arnesson, bonde på Jannelunds Gård i Mullhyttan,som säger så här:

”Att minska på djurhållningen och öka odlingen av grödor för humankonsumtion är vägen framåt - både för klimatet och jordbruket. Därför är det viktigt att lyfta bönders betydelse och att vi blir fler lantbrukare som odlar grödor för humankonsumtion. Jag har gjort en omställning, halverat vårt klimatavtryck och dubblat vår matproduktion- med bibehållen biologisk mångfald och öppna landskap”.

I samma tidning läser jag om Anna Whitlocks-gymnasiet, Stockholms största, som har gått ett steg längre. Där serveras inget rött kött. Ko- , lamm- eller griskött finns inte på matsedeln .

”Vi främjar det gröna köket. Det är mest hållbart och framtidens kök”,säger restaurangchefen Michaela Tengblad. Utöver veganskt eller vegetariskt serveras också fisk eller svensk kyckling.

Reaktionerna från eleverna är väldigt positiva.

Vi ska inte låta oss förföras av varken den ena eller andra riktningen, skriver du och jag håller med. Men, när det 2005 kom en statlig utredning, med miljögurun Stefan Edman som huvudsekreterare, gav den mig och många andra tre saker att verkligen tänka till på: Bilen, Biffen och Bostaden.

Varför inte - under Equmeniakyrkans klimatfasta i år - låta biffen bli det vi tänker till litet extra kring. Kanske att vi till och med låter den stå under dessa veckor,så hörs vi om det efteråt,Rune. Vad sägs om det?