Nya mediestödet hotar dra ner stödet för tidningar som Sändaren. Foto: Mikael M Johansson
Regeringens förslag till nytt mediestöd har beskrivits som ett sätt att modernisera det gamla presstödet, se till att stora drakar inte ska få skattemedel och stärka den lokala nyhetsbevakningen. Det kan låta bra.
Men propositionen, som bygger på Mats Svegfors kritiserade utredning, kan bli ett dråpslag mot det fåtal för demokratin så viktiga små och medelstora nationella samhällspolitiska nyhetstidningarna.
Det föreslagna mediestödssystemet ställer på ett olyckligt sätt oss mindre eller medelstora nationella medier mot lokalmedier. Båda behövs.
Enligt utredningen ska endast nationella medier ”av särskild vikt för demokratin” kunna få stöd. Begreppet ”särskild” bäddar för mycket strama – och subjektiva – tolkningar, som kan göra att våra typer av tidningar inte får stöd.
Levande demokratiskt samtal
Men åter. Båda behövs. Ett levande demokratiskt samtal om samhällsproblem som uppmärksammas via nyhetsjournalistiken kräver även analyser, opinionsjournalistik och debatt.
Regeringen har en motsägelsefull syn på vår typ av nyhetsmedier, som utgår från ett visst samhällspolitiskt eller livsåskådningsmässigt perspektiv: de kan vara stödberättigade, men måste då ha ett brett utbud av perspektiv.
Beroende på hur detta tolkas, så kan vi få eller bli av med stöd framöver.
Omfattningen på det redaktionella innehållet föreslås relateras till bevakningsområdets storlek och vara ”av betydelse” för detta. Ett litet bevakningsområde (till exempel en mindre ort) kräver få artiklar för att få stöd.
Frågan är om den som bevakar hela landet då behöver ha ett orimligt stort antal inslag/artiklar, som i praktiken blir omöjliga att leverera, för att vara ”av betydelse” för riket?
Stoppar stöd till tryck och distribution
Propositionen stoppar stöd till tryck och distribution av papperstidningar. Det kan tyckas modernt, men riskerar att slå hårt mot inte minst äldre läsare, som oftare föredrar papperstidningar.
Det föreslagna systemet går från att vara rättighetsbaserat till att fördelas utifrån en fast summa. När pengarna är slut, så finns det inget mer att fördela. Det skapar en stor osäkerhet inte minst för utgivare av de nedprioriterade nationella tidningarna, som aldrig vet om det finns tillräckligt med pengar.
Nu behöver riksdagens samtliga partier och regeringen samla sig och rätta till dessa och andra allvarliga problem med det föreslagna mediestödet. För svensk demokrati behöver inte ett mediestöd som tystar röster och perspektiv i debatten – utan ett system som stärker mångfalden av medier.
Daniel Färm
vd och politisk redaktör för socialdemokratiska nyhetstidningen Aktuellt i Politiken
Robert Tjernberg
chefredaktör Sändaren
Annika Waldenström
vd för kristna nyhetstidningen Sändaren
Åke Hällzon
chefredaktör för kristdemokratiska tidningen Hemmets vän
Felicia Ferreira
vd och chefredaktör för kristna tidningen Dagen
Bertil Östberg
vd för NU – det liberala nyhetsmagasinet
Leonidas Aretakis
chefredaktör för oberoende socialistiska tidningen Flamman
Lennart Fernström
chefredaktör för frihetligt gröna tidningen Syre
Andreas Gustavsson
chefredaktör för oberoende röda och gröna Dagens ETC
LÄGG TILL NY KOMMENTAR