I en debattartikel i Sändaren 5/3 anknyter Wilhelm Sundman (L) till det kraftigt kritiserade förslaget från partikollegan Fredrik Malm, att kyrkor och församlingar bör avstå från att döpa konvertiter som befinner sig i asylprocesser.
Wilhelm Sundman efterlyser mer tydlighet om vad kristen tro och dopet innebär i samband med bedömning av konvertiteters tro. Han hoppas att detta kan öppna till en vidare diskussion. Och visst kan man önska mer tydlighet men detta ska gälla oavsett om det avser konvertiters övertygelse eller inte. Här borde man kunna använda studieförbunden än mer. Folkbildning är nyckeln till både språkkunskaper som förutsättningar att kunna uttrycka och förstå mer om kristen tro i allmänhet. Låt oss därför fundera både en och två gånger innan vi, som i regeringens budget, skär ner på anslagen till folkbildningen. Detta riskerar att få stora konsekvenser för konvertiter att kunna uttrycka sin kristna tro samt för folkbildningen framöver. Det är ingen överdrift att säga att man gjort en snedprioritering.
Personlig utveckling
Flyktingar som kommer till Sverige åberopar flera anledningar till asyl. En del asylskäl tillkommer under den långa tiden av väntan på beslut. De asylsökande hinner ta intryck av samhället omkring och många möter den kristna tron. Flera anger konversation som asylskäl, det vittnar rapporter från våra kyrkor om. Det är värt att påminna sig om att konversation inte är ett specifikt fenomen kopplat till asylprocess, utan är ett bredare uttryck av personlig utveckling.
Konvertitutredningen, en rapport som flera Svenska Kyrkosamfund står bakom, visar att betydande grupper, även i länder som Turkiet och Iran konverterar till kristen tro utan att det finns några samhälleliga fördelar. När en person konverterat till kristen tro har det alltid varit kyrkors uppgift att ta detta på största allvar. Innan ett dop förrättas i samband med konversation är det varje församlings ansvar att undervisa personen och försäkra sig om att tillräcklig förståelse av tron innehas. När dopet är genomfört betraktas konversationen som fullbordad.
Rätten till religionsfrihet
I Sverige är rätten till religionsfrihet instiftad i såväl grundlag som Europakonventionen. Detta innebär att människan är fri att tro, utöva och byta religion. Samhället ska därför så långt som det är möjligt värna denna frihet och rättighet. Dessa bör också beaktas vid Migrationsverkets bedömningar – vilket inte alltid är fallet i dag. En statlig utredning från 2016 visar att kunskapen om kristen tro minskar och att ”det finns stora kunskapsluckor hos centrala myndigheter.”
Det är nödvändigt att både fördjupa kunskapen och belysa tolkningsprocesserna för asylärenden som konvertiterna utgör.
Daniel Fredriksson
samhällsdebattör
LÄGG TILL NY KOMMENTAR