I många lägen och val finns det faktiskt ingen neutral position att inta.
”Antingen är du för eller emot”, hävdade Jesus för sina lärjungar utifrån konkreta situationer (Matt 6:24, 12:30, Mark 9:40, Luk 11:23). Jesus ville att det skulle synas och höras vad lärjungarna trodde på och ville uppnå. Ställningstaganden och aktiv handling utgjorde för honom och hans efterföljare en nödvändig förutsättning för kritiskt tänkande och ett konstruktivt offentligt samtal. Utifrån formulerade argument är det lättare att i praktiken också bry sig.
Studiecentret i Jerusalem
Ändå är det föreställningar om neutralitet och ”en nödvändig passivitet” som nu tycks förespegla studieförbundet Bildas verksamhet. Och då menar jag verksamheten knuten till studiecentret i Jerusalem. Till skillnad från tidigare perioder, då det varit krig och våldsamma oroligheter, har Bilda nu sedan Gazakriget började den 7 oktober tagit hem direktorn till Sverige och i praktiken stängt studiecentret samt all verksamhet med studieresor och volontärer.
De seminarier på nätet som nu arrangeras tar upp intressanta frågor och ämnen, men det är tydligt att Bilda numera bara ser sig som en ”facilitator”, det vill säga bildningsuppdraget reduceras till att möjliggöra för andra kunskapande processer och erbjuda metoder. Bildningens karaktär av egen röst, engagemang, handling och tro är något som deltagarna ska göra, men dock inte Bildas styrelse, chefer och personal.
Tydlighet gav mig egenmakt
Min första kontakt med studieförbundet 1979 och framåt var det totalt annorlunda. På studieresan mötte jag ledare i förbundet som hade tydliga och olika ståndpunkter om konflikten, om politiska förhållanden, om bibeltolkning och vägar till fred och rättvisa. Studieförbundet hade anställda som skrev böcker och debattartiklar i denna och andra aktuella frågor. Denna tydlighet gav mig egenmakt och inspirerade mig att borra djupare i viktiga samtidsfrågor och att våga stå för åsikter som ibland bara några få företrädde.
Under mina år som direktor för studiecentret och som resepedagog har jag inte varit rädd för debatt eller att ändra ståndpunkt eller arbetssätt.
Protesterar mot förment neutralitet
För mig är folkbildningens själ att söka förstå sig själv lite bättre – i en global värld. Därför protesterar jag mot den förmenta neutraliteten som Bilda nu försöker inta i de stora existentiella frågor som finns kring det vansinniga kriget på Gazaremsan, det brutala bosättarvåldet på Västbanken och den öronbedövande tystnaden från stora delar av världssamfundet.
Studieförbundet blev erbjudna ett studiecenter i Jerusalem innanför Jaffaporten för att där lyfta fram den kristna historien i landet och de kristnas situation idag. Det uppdraget tog studieförbund emot och har fullgjort det på olika sätt sedan 1991. Men aldrig neutralt. Aldrig utan handling. Aldrig utan problem.
Beslöts att ligga lågt
Varför har Bilda ändrat på detta? För några år sedan beslöts – efter en remiss i medlemsorganisationerna – att ligga lågt när det gäller opinion och påverkansarbete i känsliga frågor. Men när det gäller svensk politik om folkbildningen, då är styrelse och personal aktiva och offentliga med sina ståndpunkter. När det gäller någon annan än sig själv, till exempel situationen i Gaza, då ska neutralitet råda. Är ni rädda för att politiker ska skära ännu mer i statsbidraget?
Att ni sviker bildningsuppdraget märks till exempel i nyhetsbrev från studiecentret. Texter och bilder är nu kontrollerade så att inget röjer någon ståndpunkt. Efter den 7 oktober kom till exempel terrorn och kriget att kallas för ”icke önskvärda tider”. Det ni säger och skriver blir genom denna censur inte engagerande och skapar ingen törst efter mer kunskap.
Ser ni verkligen inte att era försök att vara neutrala också är en ståndpunkt? De kristna i det heliga landet ser tystnaden och passiviteten som svek.
Sune Fahlgren
LÄGG TILL NY KOMMENTAR