Men innan allt detta som hör till de konstitutionella bestyren i riksdagen publicerades en avtalstext mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna: Tidöavtalet. Avtalet beskrevs för den samlade pressen innan Kristerssons besök hos talmannen för att delge sitt regeringsunderlag. Och det var en minst sagt märklig tillställning som i allt väsentligt dominerades av SD, dess partiledare och politik. Författaren Lena Anderson beskriver händelsen och den bitvis brutala, råa och aggressiva texten i avtalet i en Svenska Dagbladet-ledare under rubriken, ”Kristersson framstod som SD:s galärslav” och konstaterar pricksäkert: ”Tidöavtalet är i vissa delar så rödglödgat konfrontatoriskt att hela den öppna samhällsandan i vårt land sluter sig i vånda och obehag” (SvD 22/10-22). Ja, Gud bevare oss.

Potentiella ljusglimtar

Men allt som ska göras innevarande mandatperiod deklareras inte i Tidöavtalet som väl är. Det finns potentiella ljusglimtar i politikområden som ligger utanför avtalet. Ett sådant är att trossamfunden fått ny hemvist och flyttar från kultur- till socialdepartementet, vars chef – tillika socialminister – är krist­demokraten Jakob Forssmed. I en intervju med tidningen Dagen förklarar han varför trossamfunden byter departement. Enligt Forssmed finns det ”en stor poäng i att koppla ihop sociala frågor och folkhälsofrågor med civilsamhälle, idrott och även kyrkor och samfund som göra stora sociala insatser”. Samfunden gör också stora insatser för hälsa, inte minst för den existentiella hälsan, menar Forssmed. Något han tycker är ”underskattat och underdiskuterat i Sverige” (Dagen 18/10-22).

Välkommet anslag

Att den existentiella hälsan blir en självklar del av hälsofrågorna i ett land som Sverige är ett välkommet anslag från den nya departe­mentschefen och det ska bli spännande att följa hur en ­politik för själen tar form. I dec­ember 2020 beslutade den då sittande regeringen om en statlig utredning med ”målsättningen att åstadkomma långsiktiga förutsättningar för äldreomsorgen och att tydliggöra äldreom­sorgens uppdrag och innehåll och säkerställa tillgången till god hälso- och sjukvård och medicinsk kompetens inom äldreomvårgen (dir. 2020:142). I maj detta år överlämnades betänkandet Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till statsrådet och chefen för Socialdepartementet, socialdemokraten Lena Hallengren.

Men det är svårare att hitta spår som leder tillbaka till önskan om att bli mött i existentiella behov och tankar.

Utredningen redovisar en sammanställning av äldres och närståendes behov och önskemål kring äldreomsorgen och grupperar dessa i sju områden. Två av dessa beskrivs som en önskan att ”jag blir bemött i mina existentiella behov och tankar”, och att ”jag har en meningsfull vardag och möjlighet till social gemenskap”. När utredningen föreslår åtgärder för att möta dessa behov kan den meningsfulla vardagen och sociala gemenskapen spåras. Men det är svårare att hitta spår som leder tillbaka till önskan om att bli mött i existentiella behov och tankar.

Existentiella behov

Kanske är det inte konstigt, för inte kan staten möta existentiella behov. Just därför är det spännande och hoppfullt att trossamfund samsas med hälso- och äldrefrågor i samma departement. Såväl politik och samhällen mår inte bra av att befinna sig i stuprör, bättre är att finna samverkan mellan olika sektorer och kyrkan är en av dessa samhällsinstitutioner som i årtusenden varit en hamn för de stora livsfrågorna. Här finns beprövad erfarenhet. Det finns såklart även risker med att trossamfund lämnar kulturdepartementet, en sådan är att trossamfund enbart bedöms utifrån samhällsnyttan.

Det blir ändå intressant att se vad den nya hemvisten för med sig. Kan frågan om äldres och närståendes behov av att bli mött i existentiella frågor bli ett första exempel på hur det nya departementet för samman perspektiv från olika samhällssektorer och börjar forma en politik även för själen?

Joakim Hagerius
kyrkoledare