Debatt: Processen kring Daniel Alms avgång behöver granskas

Styrelsen ångrar inte sitt agerande trots att anklagelsepunkterna som den gick ut med är avskrivna. Det vittnar om en dubbel tragedi där hanteringen av denna ledsamma händelse är det större problemet.
 

Skada förtroendet

Pingst har säkerligen agerat utifrån vad ledningen trott varit rätt och riktigt. Men genom sin frispråklighet och hantering har pingstföreträdare gjort det man nog hade som mål att inte göra – nämligen skada förtroendet för den egna organisationen. Därtill har vi den oåterkalleliga smärta och nedsvärtning som anklagelserna orsakat Daniel Alm och hans familj.

Daniel Alm redogör för att ”flertalet ledande företrädare från styrelsen” tagit en personlig kontakt med honom och beklagat sig över såväl kommunikationen som hanteringen.

Enligt stadgarna leds Pingst av en styrelse och en direktor ansvarar för den löpande verksamheten. Stadgarna klargör att det är styrelsen som ”ansvarar för att relevant information ges till medlemmarna” som är församlingarna. Alla församlingar fick via e-post ta del av anklagelserna. Därtill kom intervjuer i olika medier, uttalanden via webbplatsen och muntlig information vid större regionala sammankomster med församlingsledare där Pingst spred de anklagelser som utredningen friat Daniel Alm från.

Detta agerande försvaras av styrelsens vice ordförande Christina Hellström i tidningen Dagen. Samtidigt finns uppgiften om att enskilda styrelseledamöter beklagat sig över kommunikationen. Utifrån vad Daniel Alm skrivit på sin webbplats verkar det som att minst två ur styrelsen tagit kontakt med honom och gett uttryck för sitt missnöje med processen. 

Väcker frågor

Detta väcker frågor. Styrelsen ska nämligen sammankallas om minst två ledamöter begär det. Har dessa ledare agerat inom ramen för det mandat de har fått av pingstfolket och bett styrelsen sammanträda?

Uppenbarligen har styrelsen tagit beslut. Styrelsens vice ordförande säger till Dagen: ”Styrelsen har varit enig i de beslut som har fattats.”

Men detta uttalande kräver ett förtydligande eftersom styrelsen är beslutsmässig när minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Om det Daniel Alm återger är sant, har då de ledamöter som tagit kontakt med honom inte varit med när besluten har tagits? Eller har de inte vågat anmäla en avvikande uppfattning?

Missvisande beskrivning

Om det skulle vara det förstnämnda har vi den näst högsta företrädaren i styrelsen som medvetet ger en missvisande beskrivning. Det är i så fall ett agerande som gör att den obekväma frågan om det finns ett bakomliggande motiv måste våga ställas.

Skulle det vara det sistnämnda har Pingst en osund kultur att ta itu med eftersom antingen är grupptrycket för hårt i styrelsen eller har vi allvarliga brister beträffande frimodigheten och integriteten i ledarskapet.

Som pastorer i tre mindre församlingar har vi inte den insyn som de större församlingarna har med sina platser i referensgruppen och styrelsen. Men vi vill ha svar. Flera är intresserade av våra frågor, men de har inte vågat skriva under denna artikel. Varför är det så få som vågar stå upp?

Processen behöver granskas

Vi sörjer denna kris och ber att Pingst ska kännetecknas av nåd och sanning inom alla områden och relationer. En granskning har gjorts av Daniel Alm och han har redogjort för hur han avgick med viljan att göra det som skulle vara bäst för pingströrelsen. Nu behöver processen granskas.

Stadgarna är tydliga med att revisionerna utöver årsredovisningen även ska granska styrelsens förvaltning. Med tanke på att hanteringen av Daniel Alm är både medialt uppmärksammad och en uppslitande process, måste revisorerna i sitt utlåtande antingen frikänna eller underkänna styrelsens agerande.

Processen är det intressanta

Utifrån ovanstående kan person och sakfråga lämnas därhän. I slutändan är det nämligen inte avgörande. Det handlar inte om vem som konfronteras med vad, utan det är processen som är det intressanta och det är för den som styrelsen ska stå till svars.

Det blir upp till Rådslaget att avgöra hur väl styrelsen har utövat det ansvar som den är ålagd och huruvida styrelsen förtjänar ansvarsfrihet för sitt agerande. Denna kris måste behandlas av Rådslaget.

Manuel Henriquez, Pastor Pingstkyrkan, Solna

Micael Lahtinen, Pastor Nordupplandskyrkan, Tierp

Emil Gillsberg, Pastor Pingstkyrkan Hope Dalarna, Mora