Kyrkostyrelsens svar på debattartiklar från Lars Fränne (Sändaren 24/2022) och Skårekyrkan (27/2022).

Först av allt ett stort tack till debattörerna för uppvisat engagemang i våra gemensamma stadgar. Dessa är en viktig del av den grund vi står på som kyrka. Vi i kyrkostyrelsen ser fram emot möjligheten att tillsammans med ombuden på kyrkokonferensen i Vårgårda få samtala och arbeta med denna fråga. Vi hoppas och tror att det finns en stor lust att träffas och samtala oss fram till en gemensam väg med hjälp av konsensusmetoderna.

Det vore förmätet av oss i kyrko­styrelsen att tro att det förslag vi lägger till konferensen angående stadgeändringar skulle vara fulländat. Vare sig den arbetsgrupp som berett frågan eller kyrkostyrelsen har funnit frågan enkel och vi har fått söka oss framåt tillsammans. Det finns styrkor och svagheter i de olika förslag som vi under processen har prövat innan vi landade i det förslag som vi nu har lagt till kyrkokonferensen. Vår bedömning är att det förslag som vi lägger fram tillsammans med den arbetsordning som styrelsen har antagit ger en större tydlighet kring hur valen ska gå till samt en ökad transparens gentemot församlingarna. Vi är glada för det positiva gensvar som regionråden visat för förslaget, men vi vill ändå utforska hur de slutliga ändringarna kan bli ytterligare ett steg bättre.

Kärnan i debattörernas kritik, när det gäller förslaget, ligger enligt vår bedömning i frågan om konferensens möjlighet att före­slå nya namn. Vi vill därför ta tillfället i akt och utveckla vårt huvudsakliga argument. När vi i våra församlingar ska anställa en före­ståndare så är det brukligt att i ett första skede utse en arbetsgrupp. Denna grupp bereder processen med utgångspunkt i församlingens önskemål om profil. Det är också denna grupp som möter kandidater och tillsammans med styrelsen lägger fram ett förslag till församlingen. Det vore nog främmande för de flesta av oss om församlingsmötet presenterande en alternativ kandidat från golvet. Frågan om vilka som ska leda vår kyrka är viktig och kräver enligt vårt sätt att se en professionell beredning. Detta görs genom att tydliggöra rollfördelningen mellan kyrkans olika organ. Det är utgångspunkten för vårt förslag. Vi vill vidare påtala att förslaget också ger möjligheten att lägga fram ett eller flera förslag på kandidater till kyrkoledare.

En av debattörerna riktar också i sin insändare kritik åt delvis andra håll. De angrepp mot olika personer som figurerade i samband med valet av biträdande kyrkoledare finner vi ingen anledning att kommentera i sak. Däremot vill vi betona vikten av att se på varandra med goda ögon. Vi som kyrkostyrelse har utsetts av kyrkokonferensen att tillsammans med kyrkoledaren leda kyrkan mellan kyrkokonferenserna, ett förtroende vi alla tar med stor ödmjukhet och allvar. Det är inom detta mandat som kyrkostyrelsen enligt stadgarna bereder val till kyrkoledare, biträdande kyrkoledare och regionala kyrkoledare. Det finns inte någon särskild valberedning för dessa val, utan kyrkostyrelsen har vi dessa tillfällen utsett särskilda arbetsgrupper inom styrelsen för att hantera det operativa arbetet. Vår bild är att detta sker i tillit. Att kritisera oss för maktfullkomlighet är vare sig rättvisande eller konstruktivt. Låt oss i stället söka oss framåt tillsammans i dessa frågor. Vi ser fram emot konstruktiva samtal vid kyrkokonferensen i Vårgårda.