Reduktionsplikt i politikens brännpunkt

Havsnivåerna har globalt stigit med i genomsnitt 20 centimeter sedan 1880. För mycket koldioxid i atmosfären orsakar global uppvärmning, vilket är skadligt för livet på jorden. Reduktionsplikt innebär att delar av drivmedlet ersätts med förnyelsebara drivmedel.

Sverige ett föregångsland

Sverige är i dag ett föregångsland i Europa vad gäller omställningen till en fossilfri transportsektor. Sverige kan nu välja mellan att vara föregångsland eller bli EU sämsta land, vilket är pinsamt och kan bli följderna av Tidöpartiernas klimatpolitik.
Den 1 juli 2018 infördes en ny lag för drivmedel i Sverige med syftet att minska utsläppet av växthusgaser och öka användandet av biodrivmedel. Detta ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030.

Högre drivmedelspris

Förnyelsebara drivmedel dyrare än de fossila. Ökad reduktionsplikt medför alltså ett högre drivmedelspris. Flera aktörer planerar nya produktionsanläggningar. En utmaning för biodrivmedelsbranschen är dock att efterfrågan på biodrivmedel för vägtransporter sannolikt kommer att minska på sikt till följd av ökad elektrifiering.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har i valrörelsen förespeglat att drivmedelspriserna skulle sänkas. Från den 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle. Riksdagen har beslutat att pausa ökningen av reduktionsplikten för bensin och diesel, vilket innebär att samma reduktionsnivåer gäller även under 2023.

EU:s miniminivå

EU:s miniminivå är i dags­läget 6 procent. I Tidöavtalet föreslås att Sveriges reduktionsplikt sänks till EU:s miniminivå.
EU:s miniminivå kommer att innebära att de svenska utsläppen av växthusgaser blir betydligt högre än de annars skulle ha blivit. Naturvårdsverket bedömer att skillnaden är runt 5 miljoner ton i ökade koldioxidutsläpp per år. Totala utsläpp i Sverige av växthusgaser var 2021 47,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sverige skulle med all sannolikhet missa de klimatmål som riksdagen satt upp till 2030.
För SD är bränslepriset viktigare än klimateffekterna. SD vill slopa reduktionsplikten helt för att sänka bränslepriserna.
En kraftigt sänkt reduktionsplikt skulle höja de svenska utsläppen markant, men är snabbaste sättet att få ner priset på bensin och diesel. Något som skulle blidka missnöjda SD-väljare. SD:s klimatpolitiske talesperson Martin Kinnunen menar att det inte finns någon angiven miniminivå i EU. I så fall är det ju noll. Martin Kinnunen drar sig inte för att hävda att SD är det enda partiet som inte står bakom klimatmålet.

Minskar skatteintäkterna

Ungefär hälften av bensinpriset (51,8 procent) är olika skatter. Men sänkt bränslepris minskar skatteintäkterna enligt SD:s förslag med 34 mkr av Sveriges totala skatte- och momsintäkter på 2 308 mkr (2020).
Med dagens regler kan medlemsländer inte slopa reduktionsplikten, men det kan ändras i och med de pågående förhandlingarna i EU om det så kallade förnybarhetsdirektivet.
Enligt direktivet ska 14 procent av drivmedlet, som används för landtransporter vara förnybar. Men de svenska politikerna har själva varit del av förhandlingarna, som i somras landade i att EU nu höjer reduktionsplikten till minst 13 procent.
Du väljer: Plånboken  eller klimatet, som hotar kommande generationer.

Lars-Arne Sjöberg
Karlstad