Tid för tid. Våren är snart ett minne blott och sommarmånaderna står verkligen för dörren. Sommaren är tid för vila då våra kroppar och hela vår varelse behöver både arbete och vila.
Det kan lätt bli för mycket av arbete, åtaganden och krav. Kanske planerar du nu för flytt till sommarstuga, eller för en resa – ibland längtar vi bara efter att få komma bort från allt. Men bort från allt kommer vi ju inte – och skall heller inte göra.
Vi lever i och med växlingar. Vilan är viktig – både dygnsvila, veckovila och årsvila. Men från oss själva vilar vi inte. Mitt jag bär jag alltid med mig, den jag är. Kanske är det också där den största pressen och stressen finns? Tänk då så viktigt att få tid att se dig själv i ljuset av den du är i Kristus, vem du är i din identitet i Kristus.
Inga bokade möten
Sommaren kan i sanning få bli en upptakt för att reflektera över vem man är och blir när inte tiden definieras av bokade möten, deadlines och ansvar, utan just identiteten och vilan i Kristus. Där är du insatt i ett sammanhang, hör ihop med Gud och i stället för att tänka att sommaren främst är en flykt från allt kan det vara en möjlighet att djupna i den du i sanning är. Att vara i bön kan till exempel vara en helig vana att djupare utforska denna sommar.
Kanske kan den nu kommande tiden vara vår allra viktigaste tid för just bön, den där djupa aktiva bön som Paulus talar om i Romarbrevet 8: ”Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.”
Bönen ett sätt att höra ihop
Gud som utforskar vårt hjärta då vi utforskar Gud och Anden stöder oss i vår svaghet. Just det som bygger på djupet i oss, som förvandlar våra möjligheter att vara människa, fri och äkta. Bönen är också ett sätt att höra ihop och stå i tjänst – även ifrån solstolen. Du kan be för lägren som bjuder barn och unga ut i skog och mark och in i tro och trygghet. Även i strandens sand kan vi be för krigsoffren i Ukraina, Sudan och Mellanöstern.
Jag hör till dom som anser att den spännande deckaren självklart är en del av sommaren. Men det är också en tid då man kan få inspiration och orkar ta in också litteratur som bygger upp min inre människa och som utmanar och breddar synfältet, också det en helig vana att utforska.
Upptäcka sig själv
Samma funktion kan konferenser, retreater och andra samlingar fylla. Vila måste inte vara att ligga still i en hängmatta utan just att också fylla på. Att komma iväg från allt och upptäcka mig själv – i Kristus. Det är något väldigt fint och en möjlighet jag verkligen önskar du tar tillbaka på. Att sommaren kan få bli en tid du får bli mer av en Maria och mindre av en Marta, det vill säga låta lyssnandet på Jesu röst vid mästarens fötter bli mer av fokus och alla måsten bli mindre i fokus. Kanske kan vi rent av dela Lasaros upplevelse och uppstå i ny kraft?
Efter vilan, eller intensivt arbetande eller resande kanske vi till slut bildligt stänger dörren till sommarstugan och sommaren och säger som Paulus: Nu lever inte längre jag, men Kristus lever i mig. Lite varmare. Lite närmare. Lite mer närvarande i vår identitet ”i Kristus”.
Lasse Svensson
kyrkoledare Equmeniakyrkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR