Söndagsskolans chans till revansch

Det var sexåringens egna beslut och det fanns absolut plats för henne bland nationella och internationella representanter. Vid välsignelsen gjorde hon som min företrädare Sven Lindström och sträckte ut armarna över mig. Det blev en rik upplevelse, inte bara för mig, utan för oss alla. 
Gud har ett försprång i varje människas liv och i barnen är försprånget märkbart. Församlingens viktiga uppgift är att låta Guds försprång liksom stanna kvar. 

Jesus bemyndigade barnen, ställde ett barn i mitten, välsignade dem och uppmanar oss att bli som barn. Vi behöver bekräfta barns andlighet genom att skapa delaktighet, utrymme och lyssna till dem. Guds försprång fort­farande är så påtagligt, omärkt av andra intryck som vi samlar på oss under livet. 
Equmeniakyrkans insamling till det nationella arbetet ­fokuserar i år på barn och unga. 

Genom ­utskick på sociala medier, och affischer har vi mötts av bilder på våra mest växande människor i Equmeniakyrkan med text som lite lekfullt flyttat oss 30 år fram i tiden. Här har vi kommande församlingsstyrelse, husmor, kyrkvärd, förebedjare och nattvardstjänare. 

En del har reagerat på kampanjen som om inte barnen är viktiga nu, men det är klart att de är! Som en kyrka för hela livet vill vi också ha 43-åringar som nattvardstjänare, kyrkvärdar, husmödrar och förebedjare. Vi vill alla åldrar och för att det ska vara möjligt behöver de som är tio år nu ha utrymme i församlingens mitt i dag. Precis som om 30 år. Barn är viktiga nu och barn kommer vara viktiga i vår kyrka också när de som är barn nu är vuxna människor som i sin tur tar emot de som är barn 2053. 

Temagrupperna för barn, familj och församling samt unga vuxna har nu hunnit börja arbeta med uppdrag från kyrkokonferensens beslut. Må Gud välsigna dessa temagrupper med kreativitet, mod och förmåga att samla och förmedla goda exempel från våra församlingar för att vässa verktyg, metoder och attityder så vi är platser där tro kan bevaras, födas, utvecklas och växa med nya erfarenheter, uttryck och språk. 
Historiskt har söndagsskolan varit en av församlingens viktigaste verksamhet som blomstrade i början på 1900-talet. 

En framträdande person i Svenska missionsförbundets söndagsskolverksamhet hette ­Johan Bernhard Gauffin. Trots att söndagsskolan blomstrade ville han mer: Den troende församlingen har begått ett ödesdigert misstag, då den icke öppnat sitt sköte för de små barnen som Frälsaren öppnade sin famn för. 
Mycket har hänt som påverkar söndagsskolans plats i församlings- och samhällsliv i dag jämfört med början på förra seklet. 

Ett förhållningssätt som är värt att uppmärksammas är att då inbjöds bygdens barn till söndagsskola. Det var fokus på barnen och familjen i samhället, inte endast ”församlingens egna”. Ungefär som vi bedriver scoutverksamhet idag. 

Det ger minst två tankar: Det är viktigt att dela tro i scoutverksamheten och leva med första vägmärket i scoutlagen om att söka sin tro i respekt för andras. 
Och en andra tanke: Låt oss bjuda in till söndagsskola och konfirmation med samma öppenhet som till scouter, Låt oss göra kyrkan till en angelägenhet för stadsdelen och bygden där vi finns och verkar.