Be för det amerikanska presidentvalet.
Foto: LM OteroVi lever i en tradition som alltsedan början har arbetat för frihet från maktmonopol, genom lika rösträtt i församlingen, genom politiskt engagemang i samhället och genom mission för att stärka de marginaliserade, hemma och långt borta.
Under min egen livstid har ett öppet och demokratiskt samhälle varit en självklarhet, men vi har sett den självklarheten vissna ner.
2024 har förklarats som ett globalt supervalår, och Utrikespolitiska institutets nättidning Utrikesmagasinet har beskrivit det som ett ”globalt demokrati- och klimattest”. Många val äger rum detta år. Det kanske viktigaste av dessa är det amerikanska presidentvalet.
Bön för systerkyrkor
Vi har som kyrka en vana att be för våra syskon i världen. Oftast handlar det om bön för systerkyrkor i de länder där vi bedriver missionsarbete, tillsammans med en lokal systerkyrka. Mer sällan handlar det om våra syskon i USA.
Min fråga är; hur kan vi finnas till för våra amerikanska syskon i systerkyrkorna där, i en tid så präglad av polarisering, konspirationsteorier, hot om våld och (hos vissa) drömmar om en teokratisk diktatur?
Även den starkaste kan uppleva svaghet. Också en kyrka i en global supermakt kan behöva förbön och omsorg. Kan vi visa det på något sätt?
Uppriktig önskan
Kanhända sparkar jag bara in öppna dörrar. Det kanske redan finns något på gång som adresserar också denna nöd. I så fall inrättar jag mig med glädje i ledet till stöd för detta. Om inte så ta mina ord som en uppriktig önskan att få visa denna syskonomsorg från oss i Sverige.
Hur detta görs tror jag att jag vill lämna öppet. Det viktiga är att våra systrar och bröder i USA upplever att vi bär dem i våra förböner och tänker goda tankar om dem. Jag vill tro att Kristi omsorg, uttryckt i mellanmänskliga relationer, har makt att rädda världen.
Claes Eriksson
Luleå
LÄGG TILL NY KOMMENTAR