Tillit byggs från två håll

I inlägget ställs frågan hur kyrkostyrelsen förstår sin roll i den kritik som framförts. Vi hoppas att vi kan bidra med några perspektiv på frågan.

Kräver handling på olika sätt

Precis som det skrivs i debattinlägget uppfattar styrelsen läget så att vi måste fokusera på ett antal viktiga frågor för att stärka och stötta församlingarna. Det kräver handling på olika sätt.

Vi hoppas att flera av de processer som vi nu står mitt i verkar för att bättre kunna möta den aktuella situationen. Behoven blir tydliga i den omfattande församlingsenkät som nyligen gjorts. Dessa behov är centrala bland annat när regionernas uppgift och arbete ses över, vilket också kommer att påverka hur kansliet i Alvik arbetar och prioriterar. Två ledord i hela det arbetet är närhet och omsorg.

Frågorna blir föremål för samtal och prövning i regionråden nu i november och tillsammans med alla församlingar vid mötesplatser i samtliga regioner efter årsskiftet. Vi ser det som en del av den demokratiska processen och hoppas på många deltagare. Beslut om bland annat regionfrågan fattas av kyrkokonferensen.

Förändringar är nödvändiga

Vi kan i kritiken utläsa att vi går fort fram men ser att förändringar är nödvändiga inte minst för att stötta församlingarna. På vägen fram till beslut i kyrkokonferensen finns mötesplatser för dialog, påverkan och delaktighet. Slutgiltigt prövas och övervägs förslagen i kyrkokonferensen. Vi ser också att det uttrycks en oro för centralisering, att beslut flyttas från konferensen till styrelsen och kyrkoledningen. Det finns ingen sådan agenda. Men vi förstår att hur styrelsen formulerade några motionssvar, tillsammans med att styrelsen fullföljt frågan om ordination och vägledningsår, uppfattades så av en del ombud. Konferensbeslutet om vägledningsåret saknade en tydlig formulering om var det slutgiltiga beslutet skulle fattas. Styrelsen fattade helt riktigt ett beslut. Men beslutet var enligt vår tolkning i full överenstämmelse med konferensens viljeyttring från året före.

Stadgeändringen från 2022 om framtida kyrkoledarval var ett beslut som antogs med en tydlig majoritet av kyrkokonferensen. Bakgrunden var frågan om att förslag till kyrkoledare tidigare kunde läggas direkt i kyrkokonferensen. Man kan tycka olika i den frågan men motiven bakom den ordning som nu fastställdes är att det bör ske ett omsorgsfullt beredningsarbete, intervjuer, samtal och referenstagning inför att kunna föreslås och utses av konferensen. Kyrkostyrelsen är medveten om det ansvar som detta innebär och arbetar målmedvetet för en öppen och transparent process inför kommande konferens.

Kritik manar till reflektion

Att varva kyrkokonferenserna så att vartannat år blir en mötesplats för visioner, idéarbete, uppbyggelse och fördjupning tror vi kan vara en väg till högre grad av delaktighet kring väsentliga frågor. Det är ett förslag vi vill pröva men som också det kan avfärdas av kyrkokonferensen. Förhoppningsvis kan det bli en ännu bättre plats där vi för dialog och tillsammans lyssnar in, vilket betonas i insändarnas inlägg. Kritik manar till reflektion och frågorna fanns bland annat med när vi vid senaste sammanträdet utvärderade årets kyrkokonferens.

Tillit byggs från två håll. Det handlar inte bara om formella ordningar utan lika mycket om kommunikation, mötesplatser och hur mötesplatserna utformas. Debatt och samtal visar att det behöver förstärkas och förbättras.

Församlingar med mycket stor bredd

Kyrkostyrelsens femton ledamöter är alla på olika sätt engagerade i församlingar med en mycket stor bredd vad gäller geografi, storlek, landsbygd, medelstora städer och storstad. Vi bär självklart med oss de lokala perspektiven och erfarenheterna in i styrelsens arbete. Några i styrelsen är också församlingsanställda. Kyrkoledarna lever nära församlingar och regioner genom många besök, samtal och medverkan. Tillsammans brinner vi för att vi som kyrka ska vara än mer levande och verksam i ett samhälle och en värld där trasighet, våld, till synes olösliga konflikter och en stor framtidsoro är en verklighet. Utifrån vårt centrum, Jesus Kristus, leder vägen oss ut i sammanhang där ljuset måste lysa upp mörkret. Låt oss fortsätta samtalet om hur vi rustar Equmeniakyrkan och välkomna med på höstens och vårens mötesplatser.

Kerstin Enlund, kyrkostyrelsens ordförande

Lasse Svensson, kyrkoledare