Frågan om vad vi sjunger är i högsta grad relevant. Här finns mycket att fundera på och samtala om, och jag vill gärna bidra med några synpunkter.

Församlingssången fyller en viktig funktion i gudstjänsten. Det är i sången som alla kan delta aktivt, och vi får tillfälle att lovsjunga och tacka Gud, bekänna både tro och försummelser, be och överlåta oss till Gud men också att sjunga både undervisande och tröstande psalmer. Vi behöver vara uppmärksamma på om det vi sjunger inkluderar eller exkluderar. Är gamla psalmer med svårt språk och mängder av bibelanspelningar begripliga för ungdomar och/eller ovana gudstjänstbesökare? Är lovsånger tillgängliga för äldre ”kyrkfolk”?

Robert Tjernberg nämner musiken först, och det med goda skäl, eftersom det ofta är melodin som avgör vilka psalmer och sånger som väljs för gudstjänsten. Det är klokt att undvika svåra eller okända melodier för att så många som möjligt ska kunna vara med och sjunga, och i en gudstjänstförsamling finns också många olika preferenser att försöka ta hänsyn till. Men jag har svårt att se ”musiken och dess budskap” som ”en grundbult för den teologi som blir rådande”.

Om budskap ska läsas som texter, vill jag gärna peka på att det finns många olika teologier i de psalm- och lovsångstexter vi har tillgång till. Psalmer och sånger väljs nog oftast med utgångspunkt i de bibeltexter som ska läsas – och där finns ju grunden för psalmernas och lovsångernas teologi.

Sångerna stannar kvar bättre i minnet än predikan, både musiken och texten – så är det bara! Vi lär in melodin när vi får sjunga den vers efter vers eller upprepa den flera gånger, och texternas form och rim hjälper oss att minnas. Predikan som vi lyssnat till, mer eller mindre uppmärksamt, kan vara svårare att komma ihåg, men om sången, predikan och bibelläsningen tillsammans bildar en helhet, kan ju sången bli en fördjupning och bekräftelse även av det lästa och talade ordet.

Tjernberg skriver att han upplever de gamla psalmerna som en ”intellektuell utmaning”, och självklart kan vi uppleva och uppfatta psalmer väldigt olika. Exemplen som ges – ”staden ovan molnen”, ”pärleporten” och ”Blott en dag” – upplever jag för min del snarast som psalmer till tröst. Det bör ju också påpekas att gamla psalmer verkligen inte är något enhetligt begrepp. Psalmerna i Psalmer och Sånger är daterade från 300-talet och framåt, och psalmer från olika epoker skiljer sig åt. Många gamla psalmer är älskade och viktiga för de flesta av oss, som Den blomstertid nu kommer och Härlig är jorden, medan andra kan kännas svåra att sjunga i vår tid, som Ingen hinner fram till den eviga ron.

I många gamla psalmer träder bilden av en hög och ganska fjärran Gud fram: Kungars kung, höga majestät, Herre, och så vidare. Maskulinum dominerar, men inte bara i fråga om gudsbild. Vill vi till exempel fortsätta att sjunga om ”bröders gemenskap”, när det sitter både bröder och systrar i kyrkbänkarna? Språkligt är vissa gamla psalmer enkla och direkta medan andra är svåra att förstå med många ålderdomliga ord och begrepp, också en viktig aspekt vid psalmval. Att vi alla, oberoende av ålder och gudstjänstvana, lever i en verklighet som är mycket långt ifrån den kontext som präglat de gamla psalmerna bör vi inte heller glömma bort.

Ändå finns det en del band mellan gammalt och nytt. Många nutida lovsånger bygger på psaltartexter precis som Lutherpsalmer från 1500-talet. 1600-talspsalmen Jesus är min vän den bäste, har en hel del gemensamt med det nämnda exemplet Jesus you are my best friend, en nutida lovsång från Hillsong.

Tjernberg talar om ”psalmer som sällan skrivs” – undrar vilka! Den stora vågen av ny psalm och sång på 1960-talet berikade 1980-talets psalmböcker. Nu blev riktmärket för psalmtexter att vi skulle kunna känna igen oss och identifiera oss med det vi sjunger och få uttrycka våra frågor, tankar och till och med tvivel. Psalmskrivandet har fortsatt att blomstra.

Som styrelseledamot i Anders Frostensonstiftelsen har jag förmånen att få följa och ta del av många nya psalmtexter som växt och växer fram inom stiftelsens psalmskola. Brukssånger och Psalmportalen är andra goda exempel. Även i dagens psalmer kan man finna svar på ”livets svåra frågor”, nu formulerade på vår tids språk och med musik som är tillgänglig i vår tid. Mitt intryck från tjänstgöring vid orgeln i olika kyrkor är att nutida psalmer och sånger gärna sjungs och fyller ett behov, tillsammans med såväl lovsång som gamla psalmer.

KARIN KARLSSON