När jag blickar tillbaka på de 50 år jag varit knuten till en arbetsgren inom Unesco framträder en tydlig tendens: Alienationen till de styrdokument som Sverige antagit har med åren ökat. Redan 1994 medverkade vi till att dåvarande Skolverket utarbetade skriften Överenskommet! som lärare och skolpolitiker var ålagda att studera.

Det är ytterst de folkvalda beslutsfattarnas uppdrag att ansvara för att demokratin respekteras så som den är definierad i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som för övrigt bygger på både Bibeln och Koranen, rätt lästa (!). Den 16 december 1966 erhöll deklarationen status som juridiskt bindande (!) ­genom Internationella konventionen om medborgerliga och ­politiska rättigheter, som i Sverige trädde i kraft den 23 mars 1976. Sverige hade redan den 19 november 1946 anslutit sig som medlem i FN.

På demokratins grund

Sverige vilar alltså på demokratins grund, vilket betyder att människans värde och värdighet ska till 100 procent försvaras som i frågor om religionsfrihet, tryckfrihet och yttrandefrihet. I sak innebär detta att när människans egenvärde äventyras eller förnedras, då har demokratin satts ur spel. Denna begränsning anges tydligt i styrdokumenten. Artikel 18:3 i konventionen lyder: ”Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården eller sedligheten eller andra personers grundläggande fri’ och rättigheter”. Artikel 20 lyder: ”Allt främjande av nationalhat, rashat eller religiöst hat, som innebär uppvigling till diskriminering, fiendskap eller våld, skall vara i lag förbjudet”. Artikel 27 tangerar ämnet: ”I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter skall de som tillhör sådana minoriteter ej förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk”.

Gemensam sak

Med anknytning till Grenholms fråga synes svaren vara två som kan sammanfattas i en mening: FN-konventionen om mänskliga rättigheter, vilken också innebär skyldigheter att försvara Bibelns princip att helga människans gudomliga värde. Det är hög tid att trossamfund och regering gör gemensam sak att kraftsamla sig till en räddningskommission för demokrati!

Bertil Persson
teol.dr, sedan 1972 fredsambassadör (UNESCO)