Hitler i biblioteket - betyder det att Lewi Pethrus var nazist?

Förgäves letar jag i min bokhylla. Här borde den ju stå! Men icke, måste ha lämpats iväg vid någon hyllrensning. Skriven på tyska och satt i frakturstil hade jag ju ändå aldrig kommit mig för att försöka läsa den. Lär dessutom vara särdeles träig. Nu ångrar jag gallringen. 
Nej, att äga Mein Kampf  är ett svagt bevis för antisemitism och nazisympatier. Att Hitlers hatbok påträffades av forskarna Tomas Poletti Lundström och Markus Lundström på vinden till Bjärka Säby slott, där pingstnestorn Lewi Pethrus privatbibliotek med många tusen titlar förvaras, är inte särskilt uppseendeväckande. 
Men – som de båda konstaterar i en uppmärksammad kulturartikel i Aftonbladet strax efter midsommar: det fanns mer att finna. De arbetar just nu i forskningsprojektet Frikyrkan och Förintelsen. 
 

Minst sagt problematiskt

Flera frågor inställer sig efter deras artikel. Till exempel varför och i vilket sammanhang pingstledaren bjöd in en av Sveriges främsta antisemiter – Elof Eriksson – till Filadelfiakyrkan, rörelsens huvudförsamling? Detta fem år efter att koncentrationslägren öppnats. Oavsett ämne och sammanhang borde någon med ett uns av politisk instinkt (och självbevarelsedrift) inse att valet av talare var minst sagt problematiskt.  
Mitt eget intryck av Lewi Pethrus politiska fingertoppskänsla har varit att han – besatt av vissa moralfrågor – var politiskt ganska naiv. När Expressen på sensommaren 1964 avslöjade att ett antal gamla nazisympatisörer fanns med i det nybildade KDS svamlade han på om att han kände ”så litet till om nazismen”, men att det inte låg något ”ont uti” att ”undanröja smutslitteratur och moralupplösande film”. En inte helt ovanlig hållning i konservativa kristna kretsar före världskriget: vid denna tid såg många nazismen som ett bålverk mot den judestyrda dekadenta nöjeskulturen i väst och mot den gudlösa ”judebolsjevismen” i öst.
Hur som helst förpassades de gamla brunskjortorna snabbt ur det unga partiet, som till och med tog hjälp en syndikalist med nazikunskaper i renhållningsarbetet. Historien finns väl beskriven i Allan Sandströms bok KDS – partiet bakom fromhetsvallen och mer kort sammanfattad i min egen Moralpartiet – en bok om kds. 
Vad kände då Pethrus till? 

Lägger skulden på judarna själva

De båda forskarbröderna har hittat en predikan från 1933 där Lewi Pethrus lägger skulden på ”de fruktansvärda förföljelserna som varit mot judarna” på dem själva. ”I judarnas händer” ligger ”utgivning av litteratur, av pressen, /../ bankväsendet, de stora monopolen”, hävdar Pethrus bland annat. En klassisk antisemitisk bild som vi idag känner från både extremt vänster- och högerhåll: den slemme globalistiske juden, konspiratorisk bakom närmast allt ont – från modernistisk kultur till covidvaccin, via invandring, homosexualitet och mycket annat. 

Har djupa rötter

Den kristna judefientligheten har djupa rötter. Inspiration har hämtats ur Bibeln. Det löper en tråd mellan evangeliernas passionsberättelse om hur judarna dödade Jesus via Luther till kristna judefiender under 18- och 1900-talet. 
Nu vänder ju sig Pethrus emot förföljelserna. Hans fortsättning är kanske därför mest intressent. Det finns en lösning på förtrycket: ”ge dem Palestina”. 

Mitt eget intryck av Lewi Pethrus politiska fingertoppskänsla har varit att han – besatt av vissa moralfrågor – var politiskt ganska naiv.

Idag är de mest Israelvänliga i Västvärlden högerkristna evangelikaler. Lika enögda i sitt totala Israelförsvar som Palestinavännerna är enögda i sitt. För många kristna är just Israel en ödesfråga. Först när alla judar samlats där kan Kristus komma åter. Judarna har inte övergivits av Gud – de är hans egendomsfolk – trots att de förnekar Kristus. 
Här inträder en obehaglig tanke: kan det vara så att vissa kristna menade att ett visst mått av judeförtyck i diasporan var av godo? De återvänder de ju snabbare … och Jesus också. Gud får liksom hjälp på traven. 
Att Lewi Pethrus skulle umgåtts med sådana idéer har jag ingen aning om, och belägg för något sådant redovisas inte i artikeln. Framtida forskning kan kanske kasta ljus över saken. Efter Förintelsen är det hur som helst en omöjlighet att offentligt torgföra sådant tankegods. Tvärtom står kristna Israelvänner ofta i främst ledet när det gäller att bekämpa antisemitism. 

Häftiga reaktioner

Reaktionerna hos Lewi Pethrus vänner på Tomas Poletti Lundström och Markus Lundström (den förste doktor i religionshistoria, den andre docent i sociologi) har blivit häftiga. Denne vår främste kristna entreprenör och så socialt engagerade person har utsatts för en missvisande nidbild. Till och med Dagens ledarredaktion får sig en uppsträckning för att inte vara tillräcklig rakryggad. 
Alla människor är nu sammansatta. Så även Lewi Pethrus. Det blir intressant att se vad forskningsprojektet till slut landar i.