Jesus vill rida in i ditt hjärta

Jag går i skymningen på vägen och tittar på ljusstakar och stjärnor i de olika hemmen. Vad bor det för längtan där? I denna tid blir jag särskilt påmind om detta. ­Adventsstjärnor och adventsljusstakar i nästan varje hem. Advent, ankomst, väntan, längtan. Vad väntar människor på? Det är tradition och de flesta tänker inte på det, men jag tänker på det. Alla dessa stjärnor och stakar lyser ändå, som en påminnelse om att ­någon en dag skall komma. 

Jerusalem överfullt

Staden andades förväntan. Hela Jerusalem var överfullt med jerusalembor och pilgrimer från när och fjärran. Man skulle fira påskhögtiden pesach”, gå förbi”, och staden översvämmades av människor. Gäster i vartenda hem. Alla åldrar. 
Texten finns i alla evangelier. Det är Jesu sista vecka och den är av största betydelse. Det hade börjat röra på sig. Kanske var ändå Jesus den Messias folket väntat på? Kanske Han kunde befria landet från ockupationen? Kanske Jesus var svaret på folkets längtan? Och det dallrade av förväntan.  
Jesus sänder i väg två lärjungar med bud om en åsna. ­Profeten Sakarjas ord går i uppfyllelse. Det löfte som kom efter templets fall på 500-talet och där Sakarja fick vara ett hopp om templets återuppbyggnad och om en kommande kung som skulle förkunna fred. Jesus rider in i staden, den dag då påskalammet utvaldes. Folket är med, väntar och längtar. Palmkvistarna viftas. Ropen hörs inför den väntade och efterlängtade Befriaren. Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Matt 21:5. Hosiannaropen ekar, ”Välsignad är han som kommer i Herrens namn”. Han kommer. Men inte som folket tänkte. Inte med befrielse från romarna, utan med befrielse från syndens grepp. En konung bärare av frid och rättfärdighet. ”…din konung kommer”. Jesus har alltid haft en riktning och det är alltid Ditt och mitt ­hjärta. Alltid ödmjuk. 

Åldrig trädörr

Den engelske konstnären Holman Hunt målade på 1850-talet verket The light of the world. Jesus står vid en åldrig trädörr och knackar. Det är ett dovt ljus och lyktan Jesus håller lyser upp Hans mantel. Dörren är en aning beväxt. Det sägs att det påpekades när tavlan var färdig att Hunt glömt handtaget. Nej, det var avsiktligt. På hjärtats dörr finns bara ett handtag och det är på insidan. Jesus red inte bara in i Jerusalem på palmsöndagen för 2000 år sedan. Han har en riktning också till Ditt hjärta. Kanske det finns ursäkter. Jag är inte tillräcklig, jag duger inte, jag är för ung/gammal, har inte tid nu, passar inte mig. Det spelar ingen roll. För Han kommer ändå. Oavsett hur Din livssituation ser ut, så kommer Han. Han kom för detta. Han kom för att söka Ditt hjärta. 
Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till ­honom och äta med honom och han med mig”, läser vi från Uppen­barelseboken. Psaltarens författare skriver; ”Portar, öppna er vida!... Låt ärans konung draga in!”

Linda Danielsson
pastor Equmeniakyrkan Storsjöstrand