Varför inte ­”liberal-evangelisk”?

Därför tog vi ett tidigt beslut att framförallt låta debatten ”gå på webben” - alltså publiceras på sandaren.se. 
Debattutrymmet i papperstidningen är ­begränsat, och vi insåg att inlägg skulle delvis behöva replikeras av Hagevi, men också andra skribenter skulle komma in till försvar eller mothugg för endera eller andra sidan i inläggen. Det skulle bli en alltför grannlaga uppgift att få plats med alla, redigera rättvist och inom rimlig ­publiceringstid.

Digitaliseringens tidevarv

Debatt i en papperstidning har också börjat få svårt att hävda sig i digitaliseringens tidevarv. Personligen är jag egentligen förtjust i print­debattens fördröjning. Ett inlägg ena veckan, ett svar i nästa. Dels för att det är lite orättvist för den förste debattören att direkt riskera att bli tillplattad i samma nummer. Dels för att ett ”svar i nästa nummer”  ger läsaren möjlighet att suga på argumenten och med spänning se fram emot repliken. 

Kommer alltmer att flyttas till webben

Men att sjunga  ”långsamhetens lov” när det gäller debatt i print är ungefär som att förfäkta faxens fördelar. Så räkna med att debatten alltmer kommer att flyttas över till webben. I vilket fall, nu sätter vi streck i denna debatt i print, men möjlighet att debattera på webben finns ju fortsatt kvar.
Debatten har varit intressant att följa. Om vi nu har fräckheten att sätta epitetet ”evangelisk” mot ”liberalteologi” så kan man konstatera att ”liberalteologerna” inte vill kallas för det eftersom man minsann är lika evangeliska som ”di evangeliske”, som då borde kallas evangelikaler. Men till evangelikalernas skara vill de evangeliska INTE räknas, men anser att liberalteologerna bör kallas liberalteologer. I botten ett namnkrig alltså? Nja, det är kanske att ta i, men de olika teologibegreppen har försvårat debatten.  Förslag: Equmeniakyrkans två teologiska huvudlinjer är ”evangelisk” och ”liberalevangelisk” och resonera utifrån det.