Förr 30 år sedan stämplade många inom vänstern EU som ett högerprojekt. I dag har EU-motståndet vind i seglen i Europa – men det är främst högerpopulister som står för det. Foto: Alberto Pezzali/AP//TT
När svenskarna röstade om EU 1994 kunde man generellt säga att vänstern var emot, och högern för. Nu har det svängt. Varför har det blivit så?
– Per, nu är det nog dags att du går och lägger dig och tar det lite lugnt.
– Håll truten på dig, Carl Bildt!
Grälet i P1 mellan moderatledaren Carl Bildt och miljöpartisten Per Gahrton morgonen efter att ja-sidan vunnit EU-omröstningen har gått till historien som en av de mest animerade radiodebatter vi hört. Gahrton, som gick ur tiden förra hösten, blev året efter ledamot av EU-parlamentet.
Miljöpartiets förändrade EU-syn
Då var Miljöpartiet (MP) svurna EU-motståndare. I dag är läget ett helt annat, konstaterar Marianne Samuelsson, som var språkrör för Miljöpartiet mellan 1992 och 1999. Hon är också engagerad i Equmeniakyrkans församling i Maryd utanför hemstaden Alingsås.
Vid folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap kämpade hon förstås på nej-sidan.
– Dagens ungdomar var ju inte födda när vi röstade om EU, de har fostrats in i unionen.
Folkomröstningen ägde rum i november 1994, för 30 år sedan.
Marianne Samuelsson påpekar att partiets ungdomsförbund, Grön ungdom, varit pådrivande för att göra moderpartiet mer positivt till EU. Så blev det också partiets officiella politik; 2008 tog man bort kravet på att Sverige skall lämna unionen.
Förändrad EU-opinion
I den stora vallokalsundersökningen, Valu, som Sveriges television gör i samarbete med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Göteborgs universitet är förändringen tydlig. Miljöpartiväljarna är numera, strax efter de liberala väljarna, de mest EU-positiva. Efter EU-valet 2009, då frågan om vad väljarna tyckte om unionen, lutade fortfarande många åt det negativa hållet. En liknande förändring syns bland Vänsterpartiets EU-väljare, även om det bland dem fortfarande finns en större minoritet som vill lämna än hos miljöpartisterna. Tidigare i våras fattade för övrigt Vänsterpartiet samma beslut som MP tog för 16 år sedan: urträdeskravet ströks. De mest EU-fientliga är i dag de Sverigedemokratiska väljarna (även om motståndet även bland dem minskat något).
Svenskarnas EU-realism
Sofie Blombäck, doktor i statsvetenskap vid Mittuniversitet i Sundsvall, har forskat om EU-opinionen. Hon pekar också på att många i dag inte ens var födda när vi folkomröstade. – Vi kan se en långsiktig trend. Svenskarna är inte superentusiastiska över EU, vi ropar inte hurra och vill ha euro eller ett mer federalt EU. Vi har blivit EU-realister. Vi anser att fördelarna överväger nackdelarna.
Denna förändring är bred. Landsbygdens folk som tidigare var negativa är i dag mer positiva. Jämtland har till exempel gått från att vara ett tydligt nej-län till att i dag bestå av EU-vänner.
EU har blivit vardag kan man säga. Men Blombäck lyfter också fram att enskilda händelser betytt mycket:
– Efter Brexit ökade stödet för EU i många länder, man såg vad som hände när ett land lämnade, från ekonomiska problem till stök i passkontrollen.
Rysslands anfall på Ukraina är ett annat exempel:
– Aldrig har EU-stödet varit så starkt i Sverige som 2022.
Omvärldsläget påverkar
Omvärldsläget har alltså påverkat, det gäller även saker som ekonomiska kriser och pandemin. Men Sofie Blombäck tycker också att det ideologiska skiftet är intressant. För 30 år sedan var det vänster att vara emot och höger att vara för, i dag snarare tvärtom.
– De längst ut till höger är de minst EU-positiva. Det hänger ihop med att högern nu har en kulturell dimension. Man är där skeptisk till saker som globalisering, frihandel, migration och öppna gränser. Alltså mycket av det som EU står för. – Samtidigt har också EU förändrats. Från att ha varit ett liberalt ekonomiskt projekt med avregleringar, till att i dag handla mycket om miljö och regionalstöd.
Vad säger då den gamla EU-motståndaren Marianne Samuelsson idag om unionen?
– Litet både ock. Vi sa ju att vi skulle respektera omröstningsresultatet och gå vidare.
– EU kan spela en viktig roll när det handlar om miljö, klimat och fred. Det är bra. Men jag tycker också att det kan bli litet för mycket detaljstyrning. Förutsättningarna ser ju väldigt olika ut i olika länder, konstaterar hon och nämner den omdiskuterade skogspolitiken som exempel.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR