Flyktingarbete blomstrar i Härnösand

– Kyrkan, det är som en andra familj.
Det säger Dina Davoudizadeh från Iran, som varit i Sverige sedan 2015 men som ännu inte fått uppehållstillstånd. För henne har kyrkan länge varit en fast punkt i en osäker tillvaro.
Vid fikabordet i Ängekyrkan sitter även Saeid Kiani från Iran, Sviatlana Paleskaya från Belarus och Mina Dalaei Milan från Iran. De har varit olika länge i Härnösand, men de är alla överens om kyrkans betydelse för dem. Saeid berättar att han tidigare haft problem med alkohol, men att han nu är med i kyrkan och lever ett helt annat liv. Nu går han till kyrkan på söndagar och hjälper till med församlingens webbsändningar.
– Kyrkan är hopp för mig, hopp och kärlek. 
 

Svenskt midsommarfirande

Saeid skrattar gärna och ofta. Han är med i familjekaféet, där det denna onsdag har samlats ett tiotal personer runt bordet för att lära sig mer om det svenska midsommarfirandet. På bordet står en sillburk, färskpotatis, en vas med midsommarblomster och jordgubbar. Iranier och etiopier lyssnar uppmärksamt när Malin Forsvall förklarar, på enkel och tydlig svenska, hur viktig midsommar är för svenskar. Sen visar hon en film, som bland annat visar dans till Små grodorna, och alla skrattar gott.
 

Ängekyrkan har satsat på öppen verksamhet för asylsökande i cirka sju års tid. Genom åren har det varit olika flyktinggrupper som dominerat, och församlingen har anpassat sig efter människors behov. Man har till exempel erbjudit simkurser för dem som inte kan simma, och lärt flyktingar att cykla. I grunden handlar det om att uppmuntra människor att upptäcka sin omvärld och sina egna förmågor.
– Vi har haft matlagning tillsammans, där människor får laga mat och bidra med sin kultur. De får gå upp i matlagningen och för en stund glömma allt som de kämpar med, säger Malin till Sändaren under en paus.
 

Verksamheten ska vara en fristad

För den som väntar på ett besked om uppehållstillstånd kan ångesten vara förlamande, men församlingens mål är att verksamheten ska vara en fristad. Malin menar att ha kul ihop, att sjunga, röra på kroppen och skapa är viktigt för att slappna av en stund. Och att få känna att man inte är ensam.
– När jag som pedagog och deltagarna är närvarande i kreativt skapande och gemenskap så öppnar vi upp rummet och oss själva för Guds närvaro. Då kan bokstavligt under ske. 
Hon är anställd som pedagog i det projekt för asylsökande som församlingen driver med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Västernorrland. I dagsläget deltar omkring 45 kvinnor och 35 män i den. En del av satsningen är familjekaféet.

Hjälp att förstå sammanhang och kultur

– Detta är inte primärt svenskundervisning, men de får träna på att prata svenska, något som de själva vill. De får ordförståelse och hjälp att förstå sammanhang och kultur i Sverige, säger Malin. 
Men det är inte en envägskommunikation under fikastunden, Malin uppmuntrar deltagarna att berätta om sina egna erfarenheter och tankar. 
– Det finns en hälsoaspekt i att också bli lyssnad till. 
 

De som deltar får inte bara träna sin svenska, de får också en första orientering kring värderingar och kultur i Sverige. Malin berättar att värderingar kan krocka, men att de i församlingen försöker att vara förebilder och till exempel visa hur män och kvinnor kan samverka på ett jämställt sätt. Det kan också handla om synen på miljön, i många länder är det till exempel ovanligt att sopsortera.

Visar hur sopsortering går till

– Under vår matlagningskurs så kommer sortering upp, och alla förstår inte hur det går till. Då var det inte främst vi ledare som lärde ut hur man gör, utan de som varit med tidigare berättade att så här sorterar man i Sverige, ­säger hon.
Några asylsökanden är med längre perioder, andra bara kortare. Men Malin tror att många ändå får något med sig från församlingen, som viktiga värden, större självförtroende och många vänner.  
– Många håller kontakten med oss även när de inte längre är kvar Härnösand.
 

I den verksamhet som får stöd av länsstyrelsen talar de inte om religion, men det skapas ändå kontakter in i församlingen. 34 personer med invandrarbakgrund har blivit medlemmar. 

Fanns viss tveksamhet

Vice föreståndare Lena Berglund Friberg berättar att det från början fanns en viss tveksamhet bland gudstjänstdeltagarna när det kom en eller två asylsökande som ville delta. Vem skulle fika med dem? Vad har vi gemensamt? Men i dag är trösklarna lägre, alla är vana vid att det kommer nya personer till kyrkan. 
– Det gäller att vara ihärdig och uppmuntra människor att våga möta andra, säger hon.
Pastor Fred Nilsson, som är på semester när Sändaren besöker församlingen, har en viktig roll och är juridiskt engagerad i många flyktingars kamp. Han har också populära bibelstudier för dem. Lena menar att församlingens val att satsa på asylsökande har haft stor påverkan på gemenskapen.
– Vi har en annan öppenhet. Förut pratade vi om människors nöd, men den fanns på distans. I dag möter vi den här och nu.