Konflikten mellan Iran och Israel skapar spänningar i hela regionen. De två länderna har i decennier bekämpat varandra, även om det inte har skett i direkta strider. Iran stödjer till exempel den shiamuslimska Hezbollahmilisen i Libanon som är en nagel i ögat på Israel. Och Israel har slagit till mot olika mål i Syrien med kopplingar till Iran.

Men detta är operationer som utförts mer eller mindre i det fördolda.

Den senaste tiden har dock läckorna blivit mer öppna från israeliskt håll. Medierna har fått kännedom om attacker mot tankfartyg som anklagas för att smuggla iransk olja till Syrien, och om ett sabotage, förmodligen en cyberattack, riktad mot kärnanläggningen i Natanz där Iran berikar uran. Iran har svarat genom att attackera israeliska lastfartyg och har också utlovat hämnd för attacken mot kärnanläggningen.

– Det kalla kriget som pågått under årtionden förefaller att bli mer öppet och tydligt, med regelbundna attacker främst från Israel. Man ska nog vara orolig för att det kan eskalera, säger Anders Persson, forskare på Linnéuniversitetet med fokus på säkerhet i Mellanöstern.

Samtidigt menar han att det som forskare är svårt att göra en objektiv bedömning av situationen. De källor som läcker uppgifter är hemliga och använder sig av medierna för att främja sin egen agenda.

– Natanz verkar ha skadats av någon form av attack mot elförsörjningen. Men det är oerhört svårt att värdera hur stor skadan är och exakt vad som har skett, säger han.

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet, menar att Iran måste säga att man ska hämnas när landet attackeras.

– Iran måste ju säga det så att förövaren förstår att man inte kan göra sådant ostraffat. Men i Irans fall har man inte alltid kapacitet att göra något dramatiskt. Iran måste också balansera så att man inte eskalerar konflikten. Israel vill gärna locka in amerikanerna, något som Iran vill undvika, säger han.

Att attackerna sker just nu är knappast en slump. USA:s nytillträdde president Joe Biden vill återuppta det kärnenergi­avtal med Iran som den föregående presidenten Donald Trump lämnade. Nu sker sonderingar i Wien mellan stormakterna och Iran om att återuppta förhandlingar. Den israeliska ledningen, som var skarpt kritisk till det förra avtalet, vill antagligen försöka påverka utgången.

– Det finns olika åsikter om vad den israeliska ledningen egentligen har som mål, om man vill att det ska bli ett nytt bättre avtal eller inget alls, säger Anders Persson.

Om Irans ledning, som svurit att utplåna Israel som stat, får tillgång till kärnvapen skulle det antagligen leda till en kärnvapenkapprustning i Mellanöstern. Israel har aldrig officiellt erkänt att landet har kärnvapen, men det är mer en teknikalitet. Enligt internationella experter har Israel troligen fler än 100 stridsspetsar. Varken Iran eller Israel har dock intresse av att konflikten ska utvecklas till ett fullskaligt krig.

– Det vore ett enormt steg att ta för båda sidor. I Israel kallas det som sker just nu för krigföring mellan krig. Man vill ju försöka hindra Iran från att utveckla kärnvapen utan att det övergår i fullskaligt krig. Hittills har man klarat det, men det är en delikat balansgång.