Kyrkans kafé lockade till fika och samtal

– Det har känts som om vi verkligen behövts, säger församlingens ungdomsledare Henrik Dävermo. 
Inklämd mellan två nattklubbar har kyrkans slagit upp de dörrar som varit stängda ända sedan pandemin. 
– Ja, nu gjorde vi en nystart, säger 21-årige Henrik, som varit den som hållit i trådarna tillsammans med kompisen Louise Börjesson.

Behövde en parhäst

– Jag fick församlingen att anställa henne i fyra veckor, för jag behövde en parhäst som jag visste skulle vara där och jobba varenda kväll, precis som jag, säger Henrik och berättar att kafeet varit öppet 20–04 tisdag till lördag. 
Förutom de två har församlingsmedlemmar turats om att hjälpa till, en del flera gånger. Andra bara någon gång. 

Och besökarna? 
– Ja, vi är så himla nöjda, vi tror det sammanlagt varit omkring 1600 personer som besökt oss, säger Henrik. Det låg väl på mellan 50 och 150 per kväll. Och alla var så positiva. Jag var beredd på en del kritik, vad gör kyrkan här och så. Men det var ingenting sånt. Tvärtom faktiskt. 
Att det var kyrkan som stod för kaffet, rådde det ingen tvekan om. Skyltar både på väg och vägg berättade för besökarna om vad för slags kafé det rörde sig om. 
 

– Vi fick besökare av alla slag, berättar Henrik, och vi bjöd på bullar, kakor, toast och lite allt möjligt. Vi har fått god hjälp med mathållningen av en närbelägen restaurang.
I början av kvällen kom de litet yngre, på kanske 13 till 15 år. Senare på natten kom de i 20-årsåldern. Många säsongsarbetare, kompisgäng som bara satt och snackade med varandra, eller människor som verkligen ville prata om svåra saker. Sorg, trauma eller religion och tro.  

Väjer inte för svåra frågor

Henrik själv är bara 21 år, men har inga problem med att tala om både stort och smått, och väjer inte för svåra frågor, berättar han.
– Jag har varit konfirmandledare och tagit många samtal då.
– Men naturligtvis är det mycket som väckt tankar, och därför har jag sett till att både jag och Lousie får uppföljande samtal i kyrkan, debriefing om man så vill. 
Han hoppas att kafeet återuppstår nästa sommar. 
Ja, för det känns verkligen som om det behövs. Men om det blir jag som håller i trådarna går ju inte att säga nu.