Kyrkor blir utan bidrag med ny lag

Den 18 juni klubbades en ny lag igenom i riksdagen. Den nya lagen om statsbidrag till trossamfund ska ersätta nuvarande lag om stöd till trossamfund.

– Den största förändringen är att demokrativillkoren har blivit tydligare, säger Isak Reichel, direktör på Myndigheten för stöd till trossamfund (SST).

Flera mindre ändringar som kommer att få betydelse finns också i den nya lagen. En är att med den nya lagen blir det SST som ska bedöma vilka samfund som är statsbidragsberättigade.

– Det kommer att betyda mycket mer jobb, särskilt initialt. Regeringen har gjort det tidigare och nu kommer vi att vara tvungna att göra om den här bedömningen utifrån de nya kriterierna, säger Isak Reichel.

Krav på respekt för mänskliga rättigheter

Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd, är i princip positiv till att det ställs krav på att respektera mänskliga rättigheter och att stå bakom ett demokratiskt styrelseskick för att ta emot statliga bidrag. Hon varnar dock för att det kan finnas fallgropar i den nya lagstiftningen. Det kan till exempel finnas svåra gränsdragningsfrågor kring religionsfriheten kontra demokrativillkoren och frågor kan uppstå om vad som egentligen är en kränkning av någons mänskliga fri- och rättigheter.

– Hur kommer granskningarna att se ut? Hur säkerställer man att de som gör bedömningarna har excellent kompetens? säger hon.

Hon ser lagen som en del av en större, global trend. När världen blir mer våldsam och upplevs som mer otrygg så förlitar sig stater och människor på en ökad kontroll.

– Det finns en risk i att man mer sätter sin tilltro till det repressiva än det förebyggande, säger hon.

Konsekvenser för samfund som får statsbidrag

Den nya lagen får omgående konsekvenser för alla samfund som får statsbidrag. Dessa måste nämligen skicka in nya ansökningar. För mindre samfund får dock lagen särskilt stora konsekvenser, ett samfund måste nu betjäna minst 2 500 personer för att vara bidragsberättigat. Tidigare har små samfund kunnat få bidrag om de samorganiserat sig, men den möjligheten försvinner. Det slår till exempel mot flera ortodoxa kyrkor, som samverkat genom Sveriges kristna råd.

– Det är en smärtpunkt att de mindre samfunden förlorar stöd, säger Sofia Camnerin.

En annan organisation som tidigare fått statligt stöd men som antagligen kommer att förlora det är EFS. Organisationen är en inomkyrkliga missionsrörelse och inte ett eget trossamfund.

– Vi ställs utanför systemet med stöd eftersom det bara är registrerade trossamfund som kommer att få bidrag framöver, säger Roland Hyving, ekonomichef på EFS.

Alternativ finansiering för EFS

I dag får EFS ett organisationsbidrag på cirka 3–4 miljoner kronor årligen, som fördelas till lokalföreningarna, samt cirka 250 000 kronor till Johannelunds teologiska högskola. Nu kommer organisationen i stället få vända sig till enskilda personer och föreningar, vars gåvor organisationen redan i dag i huvudsak lever på, för att täcka upp det förlorade statsbidraget.

– Vi har ju hamnat i den här situationen därför att vi inte är ett eget samfund, utan en del av Svenska kyrkan. Då kan vi hoppas att kyrkan tycker att vi är så viktiga att de vill kompensera oss för det på något sätt, säger Roland Hyving.

Bli eget trossamfund inte aktuellt

Har ni funderat på att göra om er organisation och ansöka om att registrera er som eget trossamfund?

– Nej. Identiteten som en del av kyrkan är så viktigt för oss att det inte alls finns på dagordningen. Vi vill vara en inomkyrklig missionsrörelse och inget annat, avslutar Roland Hyving.