Kyrkorna vill mota hungern i Göteborg

Organisationer som Stadsmissionen och Räddningsmissionen, tillsammans med kyrkor och moskéer, har under en längre tid mött göteborgare som inte får matbudgeten att gå ihop. Under förra årets fasta inför påsken och ramadan gick man samman i den gemensamma aktionen ”Ingen hunger i Göteborg”, där ett av kraven var att kommunen skulle kartlägga matfattigdomen i staden.

Allt färre tar emot ekonomiskt bistånd

Kommunstyrelsen gick med på att göra en sådan analys, och nu har rapporten kommit. Den innehåller främst analyser av det ekonomiska bistånd som förmedlas till människor i utsatthet. I rapporten konstateras det att det är allt färre som tar emot ekonomiskt bistånd trots att vi nu befinner oss i en lågkonjunktur, en trend som forskarna i dagsläget har svårt att förklara.
Men rapporten konstaterar också att det finns personer som har svårt att få pengarna att räcka till, även när de får ekonomiskt bistånd. Den riksnorm som kommunerna följer har inte räknats upp i takt med inflationen.
Nicolina Holmgren, som är diakon i Betlehemskyrkan och Rosa huset i Lövgärdet, vet att detta är en verklighet för många. 
– Det är absolut ett problem, jag möter hungriga människor som har svårt att få ihop sin ekonomi, säger hon.

FInns inte en enkel förklaring

Hon menar att det inte finns en enkel förklaring till varför män­niskor går hungriga, men att de senaste årens inflation spelar en stor roll.
– Människor kan ha svårt att få pengarna från Försäkringskassan eller pensionen att räcka, säger hon.
I Rosa huset har man inte utdelning av matkassar, men verksamheter där man bjuder på macka.
– Mackan kan vara deras huvudmål under en dag. Det känns väldigt orättvist att det ska behöva vara så, säger hon.
Nyligen anordnade det nätverk som arbetar mot hunger en workshop där församlingar, ideella organisationer, politiker och akademiker deltog. Inför det mötet intervjuades fyra kvinnor om sin matfattigdom.
– Tre av dem berättade att de varken åt frukost eller lunch, de åt först vid fyratiden när barnen kom hem. Men till barnen säger de att de har ätit under dagen, ­säger Nicolina Holmgren.

Konstruktiv workshop

Linus Hermansson, diakon och doktorand på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, är en av de drivande personerna i nätverket. Han tyckte att workshopen var konstruktiv.
– När man träffas så förstår man att politikerna är oroade över att människor går hungriga och att de försöker att finna lösningar, säger han.  
Han menar att det skulle behövas mer kunskap om matfattigdomens orsaker och utbredning. Men även om det finns kunskapsluckor så tycker han att det finns det som kan göras redan nu för att fler ska få en hållbar vardag. 
– Den nya socialtjänstlagen betonar att försörjningsstöd ska göras mer tillgängligt. Det ska också vara lättare att förstå hur man söker och överklagar, säger han.

Hög hyra

Kommunens rapport pekar också på att den riksnorm som socialtjänsten följer i vissa fall kan leda till att det ekonomiska stödet blir för lågt, till exempel om en familj har hög hyra. Linus Hermansson menar att det vore ett viktigt steg framåt om socialtjänsten i vissa lägen kan vara generösare än normen.
 

Men regeringen har ju snarare ett fokus på att sänka bidragen, till exempel genom ett bidragstak?
– Ja, och ett tak kommer slå hårt. Men på workshopen fanns det politiker från olika partier, och man är nog inte helt eniga inom partierna hur man tänker kring de här frågorna. Jag tror att kyrkan har en viktig roll i att påverka var någonstans man landar.