Majoritet för återgång till enprocentsmål för svenskt bistånd

Diakonia presenterade sin nya partienkät vid en paneldebatt under Almedalsveckan. 
Här märks en svängning i frågan om synen på svenskt bistånd. En majoritet av partierna ställer sig nu bakom att återgå till enprocentsmålet i svenskt bistånd. Alltså att en procent av Sveriges BNI ska öronmärkas för landets bistånd. Moderaterna var det enda parti som fortsatt svarar att man inte stöder linjen om att låsa biståndet vid procentmål medan Miljöpartiet önskar höja procentsatsen till 1,25.
Alla partier som svarade i enkäten utom liberalerna och socialdemokraterna vill dessutom verka för att återgången ska ske senast 2027. Sverigedemokraterna ska sägas, avstod helt från att svara på någon fråga alls i Diakonias partienkät . 
- Jag tror man ser att det är smart för Sverige att ha ett internationellt engagemang när det finns så stora utmaningar för landet som man inte kan lösa inom de svenska nationsgränserna. Biståndet är då ett av de smartaste instrumenten man har för att stödja demokratiutveckling i världen, menar Magnus Walan.
I samma enkät är det också bara Moderaterna som vill fortsätta med idén att svenskt bistånd ska verka för export och migrationspolitiska mål.
- Väldigt glädjande med ett sådant rakt principbesked. Nu har vi ett bistånd som direkt finansierar exportråd. Det är enligt mig en bisarr princip att bistånd ska försäkra företags affärer i utlandet. Det finns ingen säkerhet för att det bidrar till en god demokratisk utveckling där de verkar.
Under en diskussion med enkäten som underlag i Vårdklockans kyrka på Almedalen deltog kristdemokraternas Gudrun Brunegård, Miljöpartiets Janine Alm Ericson och Socialdemokraternas Morgan Johansson.
Gudrun Brunegård, KD, lovade då att partiet ska driva på för att få tillbaka enprocentsmålet som standard bland tidökollegorna.
- Vi vet att de fattiga i världen har stora behov, och därför är det en god princip att avsätta en viss bestämd del av budgeten, menar hon.
I Tidö-förhandlingarna kunde inte partierna enas om biståndet, vilket ledde till kompromisser men Brunegård tror att det finns större chanser att lyckas nu.
- Vi kommer gå in med det att vår ambition att den reformering vi gör av biståndet ska visa att det är effektivt, att pengarna går fram till de fattiga, att det bidrar till att bekämpa klimatförändringar och utan att det försvinner pengar i korruption, förklarar hon.
Men kan ni verkligen hoppas på att det finns bättre förutsättningar att få med tidökollegorna när de största tidöpartierna säger nej (eller inte svarar)?
- Det är vår ambition, men man ska också framhålla att vi redan i förra förhandlingarna lyckades driva igenom att vi fortsatt måste ha en hög nivå på bistånd. Vi kommer fortsatt jobba för det.
Diakonias Magnus Walan är även han försiktigt positiv.
- Jag tycker det finns möjlighet till att det blir verklighet. Det är den analaysen som gör att jag känner hopp för att det kan bli mer än tomma ord.