Vad säger lagen om ­kyrkrenoveringar?

– Det finns inget generellt skydd av frikyrkorörelsens byggnader enligt Kulturmiljölagen men det går att skydda dem enligt samma lagrum utifrån dess individuella kulturhistoriska värden, förklarar Hugo Larsson, byggnads­antikvarie med tjänst som utredare med det kyrkliga kulturarvet som bevakningsområde på Riksantikvarieämbetet i Stockholm.
Det är Svenska kyrkans unika roll som tidigare statskyrka som ­motiverar separatlagstiftningen. Skyddet av före detta statskyrkoägda byggnader gäller även om de får förändrad användning eller huvudman.
– Många kyrkobyggnader tillhör vårt allra äldsta byggnads­bestånd. Genom sin kontinuerliga användning är höga kulturhistoriska värden bevarade, fastslår Hugo Larsson, som dock betonar att det inte förringar frikyrko­rörelsens historiska betydelse.
– Det finns vissa tidpunkter under 1800-talet där regelverken kring religionsfrihet justerades och lättades upp och som har gett direkta avtryck bland frikyrko­rörelsernas byggnadsbestånd. Även detta säger något viktigt om samhällsutvecklingen fram till nutid. Släktskapet med andra folkrörelsebyggnader är också viktigt.

Plan- och bygglagen

Som med annan bebyggelse kan frikyrkobyggnader även omfattas av plan- och bygglagens bestämmelser. Frikyrkobyggnader kan också, liksom annan bebyggelse, vara utpekad som kulturhistoriskt värdefull i bebyggelse­historiska inventeringar. Dessa underlag används bland annat inom den kommunala planeringen och för länsstyrelsen vid ansökningar om byggnadsvårdsbidrag. 

Vem som helst kan väcka frågan om byggnadsminnesförklaring. Det gör man hos länsstyrelsen som i sin tur förhandlar med fastighetsägaren. Vid ett eventuellt beslut om skydd anges varför och på vilket sätt byggnaden ska skyddas.
Inför en restaurering kan det vara bra att börja med att kontakta det lokala länsmuseets byggnadsantikvarier för byggnadsvårdsrådgivning, tipsar Hugo. Dessa kan hänvisa vidare till rätt personer och myndigheter utifrån vilket eventuellt skydd som finns. Åtgärder på byggnadsminne är ofta tillståndspliktigt. 

Information om byggnader rörande skydd och eventuella uppgifter i bebyggelseinventeringar kan finnas i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, tillgängligt via ­nätet.