Oppositionsledaren Maria Corina Machado viftar med den venezuelska flaggan i samband med den stora demonstrationen i helgen. I protesterna mot valresultatet deltar många katoliker, medan landets protestanter är delade i frågan.
Efter resultatet av presidentvalet i Venezuela, som åter igen vanns av vänsterledaren Nicolás Maduro, kräver oppositionen samt katolska kyrkan klara bevis.
– På det venezulanska biskopsmötet har man krävt en öppen redovisning av rösterna, säger Lars Palmgren journalist, baserad i Chile.
Samtidigt meddelar flera medier att Maduro vunnit valet tack vare många röster från protestanter.
Efter presidentvalet i Venezuela den 28 juli kräver nu en rad katolska biskopar i ett gemensamt pressmeddelande, bevis på att valet gått rätt till. Vänsterledaren vann med 52 procent. Även representanter från FN ifrågasätter valresultatet.
Oppositionen har publicerat sina protokoll från vallokalerna och hävdar att deras kandidat Edmundo González Urrutia egentligen vann valet med 67 % av rösterna. Något som Maduro avvisat.
Strax efter sommarens val startade demonstrationer och oroligheter där 25 personer dött, 192 skadats och 2 400 arresterats, enligt officiella källor.
Nya stora demonstrationer
Lördagen den 17 augusti hölls nya stora demonstrationer i Caracas.
– Protesterna har spätt på biskoparnas kritik som är mycket hård i tonen nu. Man kräver en öppen redovisning av rösterna som bevis för att valet gått rätt till, säger Guillermo Tell Aveledo Coll coh som är statsvetare vid universitet i Caracas.
– Under Maduros första år vid makten efterlyste katolska kyrkan förlikning och försökte stärka sin ställning som medlare. Men nu är det slut på den hållningen, förklarar han för tidningen La Croix.
Katolska kyrkan är landets överlägset ledande religion med över 90 procent av befolkningen.
– Katolska kyrkan spelar en stor roll i hela Latinamerika och på det venezulanska biskopsmötet har man alltså krävt en redovisning av rösterna med oberoende observatörer. Kyrkans ord väger tungt. Men det är knappast den som kommer att få Maduro på fall, säger Lars Palmgren i Chile och som bland annat är Sveriges Radios tidigare korrespondent i Latinamerika.
Evangelikala kyrkors framväxt
Protestanterna ökar i antal och idag räknar åtta procent av befolkningen, och de evangelikala kyrkorna är ledande.
Palmgren förklarar de evangelikala kyrkornas framväxt bland annat med stor närhet mellan predikanten och församlingsmedlemmarna.
– Där finns även ett medvetet arbete riktat mot hemmen till exempel i syfte att få mannen att sluta dricka och slå sin fru - vanliga fenomen i våra trakter, säger han.
I många av de evangelikala kyrkorna är stödet för Maduro stort.
Palmgren säger att Maduro i sina tal gång på gång hävdar att gud står på hans sida och att det är ett budskap som främst riktar sig till evangelikanerna.
Men de evangelikala kyrkor är delade i uppfattningen, anser i sin tur Moisés García.
Kristen revolution
Han är en av landets mest kända evangelikala pastorer. Han hävdar att det pågår en kristen revolution i landet.
– Latinamerikanska evangelikaner har tidigare manipulerats då man importerat den amerikanska kyrkans konservatism hit. Idag är dock majoriteten övertygade om att socialism och kristendom har samma mål. Vi hjälper de allra svagaste i samhället, säger Moisés García till sajten Evangéliques.info.
Maduro har hållit direktsända bönemöten med evangelikanska pastorer, vilket har väckt bestörtning hos andra protestanter.
– Många evangeliska kyrkor får ekonomiskt stöd av regimen, säger Lars Palmgren.
Det är något som bekräftas även av andra källor.
Ett av Sydamerikas fattigaste länder
Många statsvetare bedömer att Venezuela idag är ett av Sydamerikas fattigaste länder. Det har fått flera miljoner venezuelaner att lämna sitt land, vilket i sin tur bidragit till en humanitär kris på gränsen mellan USA och Mexiko.
USA har länge fört ekonomiska sanktioner mot Venezuela. Men håller ändå en dörr öppen.
– Det är ett klokt beslut av Washington att starta någon slags förhandlingar, tycker Lars Palmgren.
I flera medier understryks att Usa behöver den venezuelanska oljan.
– Dessutom vill man hitta lösningar på migrationsvågen som blir ett allt större problem ju närmare man kommer valet i USA i november, säger han.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR