Under helgen – med start fredag och målgång söndag – var Equmeniakyrkan samlad till kyrkokonferens. Beslutskonferens var det bestämt, i kontrast till nästa års visionskonferens, så det var mycket som kretsade kring formalia, information och nödvändiga beslut. Ett av dem gällde alltså Sändarens framtid. Men först något kort om övrigt.
Rejält med plats fick situationen kring Equmeniakyrkans ekonomi på nationell nivå, något Sändaren skrev om i förväg häromveckan när kyrkoledare Karin Wiborn och tf ekonomichef Hans Hägg intervjuades om läget. Den senare hade nu en halvtimmes genomgång av siffrorna för att beskriva läget samt svara på frågan hur man ska komma tillrätta med de 25 miljoner i strukturellt underskott per år som nu är ett faktum.
– Vi har av förra årets kyrkokonferens fått beslutat att vi har tre år på oss att komma tillrätta med det, 2028 års rambudget ska vara i balans.
Ett samfunds budget är en speciell utmaning betonade Hans Hägg, dels utifrån dess breda verksamhet men dels också utifrån att dess mål inte främst är att gå ihop och utvecklas i sig självt såsom ett företag: Equmeniakyrkan och dess samfundsorganisation finns för att betjäna församlingsrörelsen.
– Exempelvis så ger vi väldigt mycket tillbaka av kyrkoavgiften, vi behåller endast 3 procent och ger tillbaka väldigt mycket mer än många andra samfund, sa Hans Hägg och la till att den principen är utmanande men samtidigt självklar eftersom det viktigaste arbetet sker ute i församlingarna.
– Vi vill inte ta mer av kyrkoavgiften utan vill skydda församlingarna, kompletterade han och förklarade att det annars hade kunnat vara en lösning på problematiken för att öka intäkterna men att det nu istället troligen blir tal om att sänka kostnaderna där den stora delen rör nationella enhetens personal.
Omkring ekonomin fanns inte några frågor från kyrkokonferensens delegater. Desto fler frågor, synpunkter och tankar fanns runt arbetet med förändringar av församlingsstadgar men att redogöra för det samtalet rimligt och rättvist låter sig inte göras. Engagemang för ordning och reda finns i alla fall, det kan konstateras, och arbetet fortsätter utifrån de röster som höjdes.
Så till Sändaren, vars föreslagna fortsättning var ett av de ärenden som föranledde allra mest respons och inlägg. Bakgrunden i korthet:
Efter en rad år med kämpig ekonomi utifrån för låga prenumerantssiffror så beslutade Berling Media i november 2024 om nedläggning av Sändaren. Equmeniakyrkan är delägare i Berling Media och var alltså med och fattade beslutet samt tackade nej till en möjlighet att ta över och driva tidningen vidare på egen hand, i alla fall i dess dåvarande form och omfång. Kyrkoledare Karin Wiborn kommenterade vid den tiden beslutet i Kyrkans Tidning:
– Jag vänder mig mot att det beskrivs som att Sändaren försvinner. Vi kommer att ta emot utgivningsbeviset för Sändaren, sa hon och fick följdfrågan vad det innebär:
– Att Sändaren inte läggs ner utan att den förändras. Det finns inga konkreta framtidsplaner, vi sörjer fortfarande, och jag hör och förstår att det är många av samfundets medlemmar som vill vara med i ett samtal om vad som händer efter Sändaren.
Kort därefter, närmare bestämt i mitten av december, beslutade Kyrkostyrelsen om en utredning av Sändarens möjliga återkomst och bestämde om en fortsättning av tidningen digitalt under tiden. Undertecknad, det vill säga Carl-Henric Jaktlund, tillsattes som chefredaktör och kompletterades med en liten frilansbudget. Ett steg tillbaka jämfört med tidigare men ett steg framåt jämfört med det ingenting som annars skulle ha varit ett faktum, så beskrevs läget i nya digitala Sändarens första ledartext.
Sedan har arbetet pågått på sandaren.se parallellt med ovan nämnda utredning där frågan om en återstart även i tryckt form strandade på grund av svårighet att säkerställa ekonomi för det. Tanken på någon slags fortsättning dröjde sig däremot kvar och landade i en motion som Betlehemskyrkan Göteborg, Immanuelskyrkan Jönköping, Ansgarskyrkan Västerås och Equmeniakyrkan Floda författade och lämnade in till kyrkokonferensen. Motionens förslag var att säkerställa ”någon form av medieplattform och/eller tidning” för att inte minst ”kunna binda samma Equmeniakyrkan som samfund, möjliggöra debatt och journalistisk granskning samt få inspireras och utmanas av en mångfald kloka röster i ett alltmer infekterat och polariserat samhällsklimat.”
Kyrkostyrelsens svar därpå var att bejaka motionens intention men ändå föreslå avslag av motionen och istället föreslå kyrkokonferensen ”att uppdra åt kyrkostyrelsen att fortsätta arbetet med ny kommunikationsstrategi och särskilt beakta behovet av att göra Equmeniakyrkans röst hörd i offentligheten.”
Runtomkring detta blev det sedan funderande på samtalstorget där de olika motionerna hade varsin station. Processledare Ove Sommar var på plats med uppdraget att sammanställa responsen och åsikterna och redogjorde vid återsamlingen av förhandlingarna för vad som framkommit. Vikten av en identitetsskapande vi-känsla lyftes bland annat, en plats för samtal och debatt samt fördjupning i trosfrågor, likaså vikten av utrymme för jobbannonser och familjesidor. Betydelsen av oberoende journalistiskt arbete som inte är underställt samfundsledningen betonades också.
Därefter gavs möjligheten till att yttra sig i kyrkokonferensen vilket många nyttjade, däribland Stefan Nilszén från Immanuelskyrkan Stockholm.
– Digitala Sändaren har under 2025 blivit bättre och bättre men vi tycker inte att det räcker. Vi vill ge i uppdrag till kyrkostyrelsen att fortsätta utveckla och hoppas att kyrkokonferensen ger ett tydligt stöd, sa Stefan Nilszén och föreslog att den ekonomiska utdelningen som Equmeniakyrkan får från Berling Media (som senaste året landade på omkring fem miljoner) skulle gå till att täcka samfundets behov inom media.
Magnus Kronberg från Betel Örebro sa att han hoppades på ett uppsving för debatten och samtalet i en fortsatt digital version av Sändaren, men brasklappade samtidigt.
– Digitala lösningar är smidiga för detta men det är också problematiskt att de är så snabba, vi behöver inte i mina ögon inte mer snabb debatt utan en mer långsam sådan – ett forum där debatten inte går fort utan där vi kan samtala med eftertanke.
Paulina Fröling från Immanuelskyrkan Stockholm menade att Sändaren behövs som motvikt till en nykonservativ rörelse med förenklade svar som syns i svensk kristenhet.
– Vi vill vara en öppen kyrka och då behöver vi en tydlig teologi.
Engagemanget och önskemålen var många så om ekonomin hade varit problemfri hade det troligtvis beslutats om en storskalig satsning. Equmeniakyrkans ekonomi är dock, som återgetts ovan, inte utan utmaning vilket ledde till att en begränsad och stegvis utveckling av Sändaren lyftes fram som önskvärt.
– Vi hoppas att ni i så fall, om detta blir beslutat, också vill vara med och finansiera för vi har inte jättemycket pengar, sa Kim Lillskog som ledamot i kyrkostyrelsen.
Biträdande kyrkoledare Niklas Piensoho underströk utmaningen med ekonomin och menade att det borde kunnas ses som en fördel om pengarna inte – i alla fall inte enbart – ska tas ur samfundets budget eftersom det förtydligar Sändarens efterfrågade oberoendet gentemot samfundsledningen.
Samtalet landade till sist i två att-satser där kyrkokonferensen föreslogs besluta:
”…att uppdra åt kyrkostyrelsen att fortsätta arbetet med en ny kommunikationsstrategi och särskilt beakta behovet att göra Equmeniakyrkans röst hörd i offentligheten”, samt:
”…att uppdra åt kyrkostyrelsen att fortsätta utveckla den digitala Sändaren till en journalistiskt fristående produkt”.
Kyrkokonferensen beslutade i enlighet med förslaget.
Exakt hur finansieringen kommer lösas, hur stor budgeten för digitala Sändaren blir och hur dess uppdrag i detalj ska formuleras återstår att se, de frågorna ligger nu på kyrkostyrelsens bord att jobba vidare med och verkställa.
John Kvarnero, föreståndare i i Floda Missionskyrka och talesperson för motionen om Sändaren, var nöjd med besluten och passade på att skicka in en tanke.
– Det digitala är vägen framåt, men kanske kan det kompletteras med fyra nummer i papper; Inför jul, påsk, sommaren och inför kyrkokonferensen. I en sådan tidning hade viss information även kunnat integreras, sånt som redan nu skickas ut separat av samfundet.
Utöver allt detta kan även speciellt nämnas att Jenny Dobers avtackades som regional kyrkoledare i Stockholm efter tolv år vilket är maximalt i det uppdraget.
På lördagskvällen ordinerades även sammanlagt 28 nya pastorer och diakoner i en högtidsgudstjänst. Några av dem skrev Sändaren om i förra veckan: Diana som brutit missbrukets väg och nu blivit diakon, Pheabe som är den första egyptiska kvinna att ordineras som pastor i Europa samt en enkät med en handfull av de övriga som nu är färdiga diakoner och pastorer.
