Vad händer med församlingssången i våra kyrkor? Är den musikaliska mångfalden hotad?
Håller den nya typen av lovsång på att kväva all annan församlingssång?
Samtidigt som Equmeniakyrkans Sångarförbunds stipendium 2024 tilldelas en person som förmedlat kunskap om den frikyrkliga psalm- och sångskatten, verkar församlingssången i många frikyrkor tas över av lovsångsteam, som leder församlingen i lovsånger, där strofen/stroferna upprepas i det oändliga. Jag har inget emot lovsånger – de har sin givna plats i gudstjänsten - men musiken har fler funktioner, som riskerar att gå förlorade om musiken blir för enahanda.
Uppskattar olika musikaliska uttryck
Under mina 50 år som medlem i Missionskyrkan/Equmeniakyrkan, har jag lärt mig uppskatta alla de olika musikaliska uttryck som bjuds och hur dessa berikar och skapar en helhet tillsammans med textläsning, predikan, bön och välsignelse: gamla läsarsånger, traditionella psalmer, andliga visor, tolvtonsbaserade melodier, Taizé-sånger, psaltarpsalmer, Christmas carols, spirituals, lovsånger, tonsatta dikter - alla typer av musikaliska uttryck med ett textinnehåll som belyser olika aspekter av hur det är att vara människa.
Motsatsen till mångfald är måhända inte enfald, men mycket går förlorat om det musikaliska uttrycket blir för enahanda.
Gudstjänster i USA
Jag har deltagit många gudstjänster i USA, där jag efter en halvtimmes inledande lovsångssjungande äntligen fått sätta mig ner. Jag frågar mig ofta om detta är ett sätt att beveka Gud eller ett sätt att genom lovsången få ett pass word för att bli uppkopplad på Guds FaceBook-sida och få gemenskap med Gud.
VI behöver inte vara oroliga! Gud är ständigt uppkopplad mot oss! Vi behöver inga pass words eller ritualer för att nå Gud. Han är alltid där, redo att lyssna, trösta, hjälpa…
Likaväl som vi måste värna den biologiska mångfalden för att vår natur ska utvecklas och må bra, borde vi värna den musikaliska mångfalden i våra kyrkor för att församlingen ska utvecklas och må väl.
Nils Funnemark
LÄGG TILL NY KOMMENTAR