Lina Mattebo anser att kyrkor borde sluta med familjehem efter att ha tagit del av SOU 2023:66 För Barn och unga i samhällsvård.
Bristerna som lyfts fram i utredningen är ingen överraskning för oss. Vi har erfarenhet av arbetet både inifrån socialtjänsten, i samarbete med privata kommersiella bolag och som idéburen familjehemsaktör.
Redan i juni 2022 gjorde vi tillsammans inspel till utredningen. Vi pekade på många av de problem som utredningen tar upp; bland annat bristande insyn i vården, ojämlika förutsättningar till att lyckas i skolan samt otillräckligt stöd till de ungdomar som lämnar samhällsvården. Inget av dessa problem skulle lösas genom att idéburna organisationer lade ner sin familjehemsvård.
Tre olika regiformer
Men framförallt uppmanade vi utredningen att beakta det faktum att verksamheter för placerade barn och unga drivs i tre olika regiformer – offentlig, privat och idéburen. Vi hoppades att utredningen skulle bidra till ökad kunskap genom att särskilja utförare i arbetet utifrån de tre regiformerna; offentliga, privata och idéburna. I en studie från 2021 kunde forskarna Broms, Dahlström och Nistotskaya vid Göteborgs universitet visa att driftsformen faktiskt spelar roll. Äldreboende som drivs i idéburen regi hade sammantaget högst kvalitetsresultat på de undersökta kvalitetsparametrarna. Det är fullt rimligt att anta att det också gäller familjehemsvård. Men denna differentiering mellan idéburna och kommersiella aktörer görs varken i utredningen eller i Mattebos artikel, något vi tycker är olyckligt. Att rensa systemet från osunda marknadsvillkor borde vara högprioriterat, inte att sopa undan idéburna aktörer med god kvalitet.
Vill nyansera kritiken
Vi vill också nyansera kritiken att konsulentstödd verksamhet medför en ökad kostnad för kommunerna. För vår del, som idéburna aktörer, är det viktigt att hålla oss till SKR:s rekommendationer vad gäller utbetalningen till familjehem. Vi investerar vår ersättning i våra familjehem och ger tät handledning, utbildning, stöd och andra mervärden till familjehemmen, vilket få kommuner kan jämföra sig med.
Utsatta barn väcker starka känslor och här upplever vi att vi fyller en viktig funktion som ”mellanhand”. Samverkan är svårt, men de flesta av våra familjehem uttrycker att de inte varit familjehem om det inte vore för oss, att de som tidigare jobbat direkt med kommunen tycker det är väsentlig skillnad till det bättre. Utredningen menar att ”många idag vittnar om att det stöd som familjehemmet får inte är tillräckligt, varken i omfattning eller kvalitet.” Här vet vi att vi har mycket att bidra med.
Vi har mycket att bidra med
Det är olyckligt att Mattebos slutsats blir att familjehemsvården i Sverige skulle förbättras om kyrkliga organisationer lade ner sina verksamheter. Vi tror nämligen tvärtom, att vi som kyrkor och kristna organisationer har mycket att bidra med, inte minst för att det finns många familjer med stora hjärtan i våra rörelser.
Systemen kan förbättras, och det vill vi bidra med. Motivet att göra skillnad för barn, med hög kvalitét utan ekonomiska drivkrafter är vårt kanske viktigaste bidrag.
Jenny Axebrink
verksamhetschef, Räddningsmissionens familjehemsenhet
Emmeli Lilja
familjehemskonsulent, Räddningsmissionen
Karl Palm
föreståndare Sveriges kristna femiljehem; SKHF
LÄGG TILL NY KOMMENTAR