Vårtecken i Guds rike

Det är en vårdag i april och jag ger en inbjudan till familjen. Varför då, de ser ju likadana ut allihop, blev ­svaret. 
För Västergötland är ändå tranorna ett stort vårtecken. Rekordet är 27 300 tranor och mättes våren 2019. Och visst kan de vara snarlika varandra. 

Det passar väl inte att spana vårtecken i adventstid? Kanske inte, men finns det tecken på vårtid i Guds rike? 
Det som adventstiden pekar fram emot är en ankomst. En ankomst från himlen om frälsning, som varit planerad ända sedan människan valde att gå sin egen väg bort från Gud. Vårtid för ett rike som började i ett stall, med en annan ordning, en kung av annat slag och inte som den här världen tänker. Himmelriket är nära, förkunnande Johannes Döparen. 

Albert Hall

Jag sitter inne på Albert Hall och deltar på Alphas ledarskapskonferens 2023. Några studenter berättar om den väckelse de varit med om i Asbury, Kentucky USA. En väckelse som började med en vanlig andakt. Folk blev kvar i bön och lovsång. Tror den varade i 17 dagar. Guds helighet är påtaglig. Det är enkelt. Gud regerar. Synder bekänns. Kärlek, glädje och frid fyller rummet. Jag antecknar. Doften av Guds rike är stark, doft av väckelse. Efter vi lyssnat böjer ett helt Albert Hall sina knän i vördnad och ber. Vi ber att Gud ska drabba oss. Vi ber för de länder vi representerar, för de församlingar vi tillhör. Det är en helig stund. Låt Ditt rike på nytt komma över Sverige. Låt det ske. 

Ett senapskorn och en surdeg

Evangelietexten är hämtad från Matteus 13, där Jesus berättar flera liknelser. Vi läser här om himmelriket som ett senapskorn och en surdeg. En huvudtanke är att det har med Gud som genom kyrkan en dag ska växa och genomsyra allt, som ett senapsfrö eller surdeg. En annan förklaring är att när det växer och blir stort så finns det faror som hotar och lurar. Enligt den judiska traditionen förknippades surdeg med dåligt inflytande och fåglar kan stå för det onda. Jesus ger faktiskt ingen direkt förklaring till just dessa liknelser. Båda sätten är viktiga att beakta. 

Hemma med yngsta sonen

Jag är hemma med yngste sonen som av ålder ännu inte fick vara med på tonårslägret, Explore. Jag får ett sms av min man Gustaf som skriver: Kom om Du kan! Det händer något fantastiskt här i tältet! Det är sista kvällen. Snart ska det bli ringdans och tiden för läggning är framskjuten. Det är sent så jag kommer inte i väg till tältet. Min man står längst bak i tältet och blickar ut över det som sker. Lovsången och tillbedjan vill inte ta slut. Tonåringar och ledare ber för och med varandra. Någon blir helad. De talar om för varandra hur mycket Gud älskar. Man omfamnar varandra. Ungdomar som lämnat mötet kommer tillbaka. För att försöka avsluta samlingen ställer sig ledarna i en tunnel av bön. De som vill går igenom. Det är tårar av glädje, förundran och Gudsnärvaro. Guds rike doftar ljuvligt. 
Och jag tänker på vårtecken som vi ber om och längtar efter. Gud verkar. Guds rike är redan här. Guds rike är inom oss. Vi får aldrig sluta tro det. Men en dag ska riket bryta ut fullkomlig. När Jesus kommer igen.  

Linda Danielsson
pastor Equmeniakyrkan Storsjöstrand