Vuxenlivet. Nu tar många unga människor steget ut från sitt uppväxthem och flyttar hemifrån. Studentfirandet är avslutat och planerna för framtiden ska förverkligas. Men för nybakade studenter och andra unga vuxna kan det vara steg ut i ensamhet.
Ensamhet ses ofta som ett problem som rör äldre, men Statistiska centralbyrån och Folkhälsomyndigheten har uppmärksammat att också många unga vuxna (i åldern 16–29 år) är ensamma. Speciellt vanligt är det att unga män är ensamma. Bland unga vuxna uppger var tjugofemte kvinna och drygt var tionde man att de inte har någon nära vän. Var åttonde ung vuxen kvinna och var fjärde ung vuxen man uppger att de inte har någon att dela sina innersta känslor med eller anförtro sig åt.
Kyrkans roll i att motverka ensamhet
En kristen församling kan vara en bra gemenskap för att motverka ensamhet. I en rapport uppmärksammar Folkhälsomyndigheten att kyrkors sociala engagemang motverkar ensamhet, men också att det i kyrkors ”grundläggande verksamhet ingår att främja gemenskap och social samvaro.” Folkhälsomyndigheten ser också att kyrkornas stödjande samtal om existentiella frågor med personer i olika åldrar minskar ensamhet.
Men utifrån min egen forskning om unga och religiositet tycks det som om många kristna församlingar inte är till för hela livet. Dessa studier visar att många tonåringar är aktiva i kyrkan och ber till Gud, men i tjugoårsåldern minskar den religiösa aktiviteten. Några kommer igen senare, men det finns ett stort tapp i kyrkorna bland unga vuxna.
Tiden som ung vuxen – från studenten till då människor brukar bilda familj – är en period då kyrka och tro tenderar att vara som svagast förankrad i människors liv. Bland unga vuxna som har en levande tro är frälsning ofta något viktigt, vilket indikerar betydelsen av mötet med Jesus Kristus.
Individualiseringens påverkan
Mycket tyder på att just ensamhet har blivit ett mer svårbemästrat problem, mycket beroende på individualiseringen. En del kanske tror att ordet avser egoism, men det handlar om individens strävan efter oberoende i olika sociala relationer. Vid sidan av bland annat familj och klass är kyrka och församling sociala sammanhang som präglas av det alltmer individualiserade samhället där inte minst unga vuxna uppfattar brist på sammanhang och gemenskap. Individualismen har skapat en strävan efter oberoende som paradoxalt leder till en vantrivsel i vad forskare kallar det hyperindividualistiska samhället.
Bland frikyrkofolket som var unga på 60- och 70-talen beskrevs individualisering ofta som något positivt. Från att vara del av en församling med stark gemenskap och enhetliga värderingar fanns en strävan efter att bli som folk är mest utan att kristen tro var en särpräglad livsstil. För människor med denna erfarenhet kan det vara extra viktigt att ta in att det liv unga vuxna nu lever är mycket olikt den erfarenhet som gjordes för ett drygt halvsekel sedan.
Unga vuxna och livsövergångar
Folkhälsomyndigheten pekar ut livsövergången efter studenten när unga vuxna börjar på universitetet som ett riskmoment vad gäller ensamhet. Det är alltså viktigt att en kyrka för hela livet tar unga vuxna på allvar utifrån deras egna villkor och att mötet med Jesus Kristus är ett möte som tar bort ensamhet.
När en framväxande kyrka vill ha låga trösklar är det viktigt att vara bland studenter på universitet och högskolor och för varje ung vuxen i ett nytt sammanhang vara en kristen gemenskap.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR