Det var i slutet av 2017 som meddelandena började att dyka upp på 4chan, en nu stängd webbplats som dominerades av inlägg om konspirationsteorier och pornografi. En anonym användare som kallade sig Q publicerade korta kryptiska meddelande som sades avslöja en konspiration riktad mot Donald Trump. Q beskrev en kamp mellan gott och ont, mellan Trump och en elit bestående av bland andra Hollywood-stjärnor och demokratiska politiker vilka våldför sig på barn.

Enligt en undersökning tror nu sju procent av amerikanerna att åtminstone delar av konspirationsteorin QAnon är sann. Den verkar ha fått starkt fäste i vissa församlingar. I flera amerikanska medier beskrivs hur pastorer försöker skydda sina församlingsmedlemmar från att lockas av dessa idéer. Enligt journalisten Katelyn Beaty så är det logiskt att kristna kan vara mer mottagliga.

— QAnon använder ett uttryckligt andligt språk som låter kristet. Man talar om en kamp mellan gott och ont, det finns ett löfte om ett stort uppvaknande… Det är så lätt för många vita evangelikaler att läsa Bibeln och koppla samman det de läser där med vad de hör från QAnon, säger hon till NPR.

QAnon är bara ett exempel på att konspirationteorier sprids och gör avtryck i samhället. Det finns andra teorier som istället fokuserar på vaccin, och som varnar för att låta vaccinera sig. Det är idéer som kan få allvarliga konsekvenser när världen förbereder sig för en massvaccinering för att övervinna coronapandemin.

Alla konspirationsteorier bygger på en misstro mot etablerad forskning och kritik mot traditionella medier. Den kristna hemsidan Apg29 drivs av Christer Åberg och präglas främst av en stor passion att berätta om Jesus. Men Christer Åberg kommenterar också händelser i samtiden, och då kan han också kritisera de traditionella medierna rapportering.

— Under en period läste jag dem ofta, och ju mer jag läste, desto mer insåg jag att det inte stämde. De vinklar. Trump har ju haft vänsterinriktad media mot sig hela tiden. Men det betyder inte att jag litar på alternativa media heller, de kan ha en märklig agenda, säger han.

Kan det inte bli farligt om man slutar lita på medierna?

— Kanske, men jag har själv upptäckt att det finns propaganda, att en del saker inte stämmer. Men man kan lita på Bibeln, allt stämmer i den, säger han.

Christer Åberg tar bestämt avstånd från konspirationsteorier, men tycker samtidigt att han kan se att världen rusar i fel riktning. Han funderar på om coronapandemin kan användas av vissa dolda krafter för att skärpa kontrollen av människor.

— Jag tror att vi lever i den sista tiden, och att Jesus ska snart komma tillbaka. Det dras mot det antikristliga samhället, det är ju bara att läsa Bibeln, säger han.

Även om Christer Åberg varnar för att låta sig lockas av konspirationsteorier så finns spåren av dem i Apg29:s kommentarsfält. Där tror till exempel flera att Donald Trump är offer för en konspiration. Christer Åberg tycker att Trump i flera frågor agerat för att stödja kristna, men vill inte placera honom på en piedestal.

— En del kristna verkar tro att Gud utvalt Trump. Men ska vi vara ärliga, det är bara Jesus som är Guds man. Trump är ingen frälsare och räddare, säger han.

Konspirationsteorier är inget nytt fenomen. I modern tid lade antisemitiska myter grunden till mänsklighetens största brott, förintelsen. Gustaf Forsell, doktorand vid Uppsala universitet forskar om frågor som rör gränslandet mellan religion, ideologi och konspirationsteorier, menar att internet idag bidrar till att teorierna sprids snabbare och till fler människor.

— Det är självklart enklare att läsa dem på internet än att behöva gå in i en bokhandel och köpa en bok, säger han.

Det finns andra faktorer som också ger grogrund åt konspirationsteorier. I dag är samhället så komplext och förändras så snabbt att även kvalificerade forskare har svårt att klarlägga samband och sammanhang. En konspirationsteori erbjuder istället en förklaringsmodell där världen är möjlig att förstå, om man tolkar tecknen rätt.

Men teorierna är sällan harmlösa eftersom de nästan alltid pekar ut en viss grupp eller ett folk som ansvariga för ondskan i världen. Gustaf Forsell berättar att flera terrordåd inspirerats av konspirationsteorier, det gäller till exempel Breiviks massmord som motiverades av norrmannens rädsla för att muslimer skulle ockupera Europa med vänsterns hjälp.

— Konspirationsteorier är farliga för de undergräver tilltron till demokratin. De legitimerar politiskt våld och terror, säger han.

Många etablerade forskare, journalister och politiker delar hans farhågor kring konspirationsteorier. Men det finns också en annan sida myntet. Det är ingen tvekan om att det genom historien förekommit konspirationer, Watergateskandalen under 1970-talet är bara ett exempel på det. Det finns också ett ideal i skola och i samhället att auktoriteter och gamla sanningar ska ifrågasättas och prövas. Var går egentligen gränsen mellan sund skepsis och konspirationsteorier?

— Det förekommer absolut konspirationer. Att dessa granskas av journalister och andra är inte märkligt. Men konspirationsteorierna går ett steg längre, till exempel genom att det hävda att det är judarna som styr hela världen, säger han.

Sofia Camnerin är biträdande rektor vid Enskilda högskolan. Hon är oroad över att konspirationsteorier sprids i samhället. Nyligen kom hennes dotter hem och berättade om märkliga idéer hon hört i skolan.

— Vi pratade om det tillsammans. Det som är tröstande är att den yngre generationen har ett kritiskt tänkande. Så länge de lever i en reflekterande miljö, där man pratar om källkritik, så är det hoppfullt, säger hon.

Men alla lever inte i sådana miljöer. Sofia Camnerin är inte förvånad över att en idé som QAnon kan spridas i vissa kristna grupper. Hon menar att det speciellt i vissa evangelikala och konservativa miljöer kan finnas en grogrund för konspirations-
teorier. Där kan det finnas ett fokus på att försöka förstå tidens gång och att dela in historien i olika stadier. Särskilt när det är den sista tiden som fokuseras, att försöka tyda den och mycket kraft ägnas åt att tyda tecken som visar på hur ondskan växer till.

— Som kristna har vi en vilja att förstå hur saker och ting hänger ihop, att livet ska gå att förstå. Det finns både något bra och dåligt i detta sätt att tänka, säger hon.

Den som är färgad av en tro på konspirationer tolkar nästan allt som sker i ljuset av sin teori. Betydelselösa händelser, som en tweet från Donald Trump, ges en symbolisk innebörd.

Även kristen tro innehåller symbolik. Den som läser Bibeln får lära sig att man måste tolka symbolerna för att förstå flera dimensioner av texten.

— Det är ju sunt att förstå att det finns flera lager i Bibeln, att inte tolka allt bokstavligt. Men det kan också leda till att man spekulerar kring händelser i världen och försöker hitta samband som inte finns, säger hon.

Sofia Camnerin tycker det är viktigt att både i kyrkan och i samhället ta upp frågorna och inte vika sig för konspirationsteoretikerna.

— Vi måste i alla tider kämpa mot förtryck utifrån kön och etnicitet. På samma sätt måste vi kämpa mot faktaresistens, vi måste lyfta fram beprövad och verifierad kunskap.